Alla inlägg av Lena Gustafsson

Om Lena Gustafsson

Lena Gustafsson är en erfaren coach som arbetar på alla nivåer i företag, därtill tar hon styrelseuppdrag, föreläser och arbetar med verksamhetsutveckling. Hon har egen chefserfarenhet och god vana vid ledarskap. Lena är ICF Professionell Certifierad Coach PCC har en fil.mag i Psykologi samt är diplomerad i styrelsearbete. Som skribent har hon förutom det hon skriver här gett ut e-boken Låt oss prata kompetensförsörjning på Bookboon förlag, medverkar regelbundet i GROW magazine samt mer tillfälligt i andra coachmagasin och publikationer.

Bokrecension Existentiell coaching

Bokrecension

Existentiell coaching

Bok författad av Ann Lagerström & Elisabeth
utgiven på Studentlitteratur, 2019

 

Det var med stor nyfikenhet jag tog mig an att läsa Existentiell coaching.

Ann Lagerström, fil mag i praktisk kunskap och Elisabeth Serrander, leg existentiell psykoterapeut och universitetsadjunkt vid Mälardalens Högskola introducerade existentiell coaching i Sverige 2013. Det här är den/deras första handbok i ämnet på svenska. Vi blir introducerade till existentiell coaching, dess filosofiska grund, den existentiella människosynen och dess grundvillkor samt existentiell coaching i praktiken.

Existentiell coaching berättar författarna vilar på tre grundfundament: existensfilosofi, existentiell psykologi och fenomenologi. Vi blir introducerade till en mängd existentiella tänkare och dess bidrag samt centrala verk: Kierkegaard, Husserl, Heidegger, Sartre, de Beauvoir, Levinas och många fler med start i antikens Grekland.

Vi får även ta del av hur coachprocessen kan ske rent praktiskt. Livsvärldsmodellen, temacirkeln eller innerlighetscirkeln m fl metoder är exempel på hur en livsfråga kan hanteras.

***

För mig som har arbetat professionellt som coach i tjugo år är det alltid spännande att ta del av andras tänkande och arbetssätt. Jag slås återigen hur olika bakgrund vi coacher har. Vikki G Brook visar det så pedagogiskt i sin avhandling om coachingens historia. Den existentiella coachingen verkar ha vuxit fram via psykoterapeuter med en mer existentiell och filosofisk bakgrund. En akademisk tradition som bygger vidare på tidigare filosofers tänkande och bidrag. Till skillnad mot t ex en mer praktiskt orienterad coaching där resultatet i sig är det som rättfärdigar om metoden är intressant eller ej. Olika inriktningar med sina styrkor och fokus. Noterar att författarna inte nämner ICF, International Coach Federation, världens största och äldsta yrkesförening för coacher.

Trots allt är coach ett ungt yrke i sin nuvarande form. Branschen som sådan framstår lätt som historielös vid en första anblick. Universitetsutbildningar börjar komma men är fortfarande relativt korta. Utbildningar i existentiell coaching finns runt om i världen och sedan 2015 även i Sverige (via författarna). Existentiell coaching ger oss ett viktigt bidrag och en påminnelse om att frågorna om livet och dess mening har berört människor i alla tider.

Att andra coacher uppehåller sig vid ytan anser jag dock är en myt. Coachinriktningarna är som sagt många och t ex det ontologiska perspektivet – om människans varande – finns representerat hos många. Mål ska naturligtvis vara viktiga och angelägna.

Det förvånar mig inte att författarna (med sin bakgrund) ser lidande som en möjlighet till utveckling. Där det skaver och berör finns något att ta sig an och undersöka. Författarna skriver att existentiell coaching passar dem som vill utforska existentiella frågor utan att de betraktas som psykologiska problem. Det är ett stort och välkommet steg till det salutogena perspektivet. Existentiella coacher hjälper människor att genom reflektion omforma sitt liv och göra det mer meningsfullt.

Även i existentiell coaching ligger fokus på nu och framtiden. Barndomen är passerad. Om relationerna och anknytningen till föräldrarna behöver analyseras är psykoterapi lämpligare. Stora livsfrågor om kärlek, död och meningen med livet tas med fördel upp med en existentiell coach.

Det jag tycker allra mest om i Existentiell coaching är hur de olika filosofernas tänkande och bidrag lyfts fram. Dessa bidrag är det som vi också skulle kunna kalla verktyg eller distinktioner. De olika begreppen är våra arbetsredskap. En skicklig coach har tillgång till många olika och vet ofta av erfarenhet vad som kan vara lämpligt i en given situation.

För mig framstår Existentiell coaching som en utmärkt handbok för alla som är villiga att ta sig an livsfrågor på ett lite större och djupare plan. Speciellt i vår tid där stressen är så uppenbar för många.

 

Santander, 20 juli 2019

Anna Eriksson

ICF Master Certified Coach (MCC)

Fil kand beteendevetare

Fullsatt i lokalen när ICF bjöd in till coachträff i Stockholm

Den här veckan är det internationella coachveckan och runtom i världen arrangeras olika event för och av coacher. I ICF Sverige arrangeras regelbundet coachträffar i våra tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö samt en virtuell via arbetsgrupper Cyberchapter.

Region Stockholm hade prickat coachveckan för en av sina välbesökta träffar. Under torsdagskvällen medverkade en av Sveriges rutinerade coachutbildare, Anja Lindberg, ICF Professional certified coach, med ett föredrag om KBT och verktyg för coacher.

För en fullsatt lokal av intresserade coachkollegor berättade hon om vad KBT (Kognitiv beteende terapi) är och hur terapiformen vuxit fram. Hon visade på likheter och skillnader mellan KBT och coachning för att skapa tylighet kring vad som är vad men också hur en del av KBT-verktygen också kan fungera i coachens verktygslåda.  För en djupare förståelse fick deltagarna under kvällen prova på några sätt att jobba i form av samtalsstruktur och modeller anpassningsbara till coachingens metodik.

Coaching är en metodik som bygger på ett professionellt personligt samtal utan terapeutisk ansats. Din coach möter dig som en resursstark och hel människa och samtalet rör sig kring din framtida utveckling. Coaching hos ICF ramas in av elva kärnkompetenser som ligger till grund  för metoderna och mot vilka nya metoder stäms av. En viktig del är kompetensen att skapa medvetenhet hos den som coachas, genom fördjupad förståelse av sig själv, sina egna mönster och den kontext man verkar i underlättar val av nya strategier med god chans att verka i riktning mot de mål man har. Under sitt föredrag fokuserade Anja på just denna kompetens men även coachkompetenser kring att hantera  aktivt lyssnande, framsteg och ansvarstagande. Etik kring arbetsområdet är viktigt för coacher och under kvällen berördes även etiken runt arbete inspirerat av KBT-verktyg och coaching.

Engagerade samtal och kollegialt reflekterande präglade kvällen och ett gäng coacher gick sedan berikade hem för att fortsätta sitt värv.

Forskningsforum: Hur påverkas den fysiska hjärnan och klientens förflyttning under coaching?

Artikel baserat på studien
The Neuroscience of coaching

Richard E. Boyatzis & Anthony I. Jack, Case Western Reserve University, har genomfört ett antal studier och jämfört dessa med tidigare studier/experiment samt teorier om hjärnans mottagande av handlingar, förändringar, tryggt lärande men inte minst beteendeförändringar hos klienter i professionella roller.

Det har genomförts en första studie där ett tjugotal (10 män, 10 kvinnor) klienter deltog. Där två professionella coacher (doktorerande studenter) coachade deltagarna i 30 minuters samtal. Efter samtalet (3–5 samtal) skickade en (extern) tredje coach ut en enkät där klienterna svarade på frågor kring samtalet. Man gjorde en andra studie några år senare där man även scannade förändringar och aktivitet i hjärnan hos deltagande klienter enligt samma tidsperiod som tidigare genomförd studie. Coacherna coachade enligt följande coaching approacher; Coaching with compassion (i.e.,Coaching to the Positive Emotional attractor – PEA) och Coaching with compliance (i.e., Coaching to the Negative Emotional attractor – NEA)

Studien visade på följande:
  • PEA; triggar igång delar av hjärnan som är associerade med att se ”stora bilden”, engagemang, motivation, stresshantering, parasympatiska nervsystemet
    • Aktiverar hjärnans visuella system och uppmuntrar klienten att använda sig av visualisering för vidare motivation samt stressreglering. Med andra ord aktiveras den sociala delen av hjärnan (DMN: Default Mode Network) som ser en övergripande bild utifrån macro och ner till microperspektiv för att sätta mål, flexibilitet, öppenhet, lösning från roten. Långsiktig hållbar förändring och rörelse.
  • NEA; framkallade skuldkänslor, skyldigheter och var mer skarp/slipande.
    • Här aktiverades klientens till att bli mer stressfylld självmedveten, dömande, starkare negation av pliktkänsla. Vilket reducerade motivationsfaktorn för att anta den riktiga förändringen. Eftersom fokus är på problemet och mer faktabaserad hittar klienten kortsiktiga lösningar som inte genererar långsiktig permanent förändring. NEA aktiverar och/eller förstärker vår primitiva del av hjärnan (TPN: Task Positive Network) som till exempel Amygdala.

 

Summering: Det är ett faktum att vi har två starka nätverk (sidor) som är i spänning med varandra (Social / emotional concepts (DMN) & perceptual / analytic concepts (TPN) samtidigt som de är beroende av varandra. Detta blir än mer markant i professionella roller och sammanhang där vi behöver balansera båda nätverken för att kunna uppfylla och genomföra våra åtaganden. Vi behöver TPN för problemlösning, analysera saker etc och DMN för att öppna upp för nya idéer, scanna av omgivning etc. Särskilt tydligt kan det bli det ur andlig / religiös mening.

Studien visar på samt bekräftar att vi som coachar ska uppmuntra och anta en PEA-approach men inte minst att vara lyhörda med närvaro och empatisk medkänsla för hur splittrad klientens oro kan te sig i uttryck. Både genomförda studier samt refererad teori visar på att coachingen är mest effektiv när den är DMN-fokuserad. I och med DMN-fokus kan coachen supporta klienten att ta sig förbi och övergå emotionella blockeringar genom aktivt lyssnande, närvaro samt förståelse i processen.

Mycket intressant artikel och forskning som vi kan absolut förkovra oss vidare i samt som kan tillämpas mer av inom ICF:s arbete.

Vidare uppföljning:

Vad som saknas är faktiskt data/siffror/bilder på hur den fysiska hjärnan förändrades?

Vad händer efter studierna med klienterna?

Finns det uppföljning på dem?

Kan det vara kulturella skillnader beroende på var klienten är från och befinner sig geografiskt?

Här finns mer att djupdyka i för branschens fortsatta utveckling och som även efterfrågas i en del sammanhang av klienter om evidensbaserade resultat.

För dig som vill läsa mer finns hela studien här: The neuroscience of coaching by Boyatzis Jack 2018

Artikel författad av: Leyla Avzel 23 April 2019

Brönjaskolan går vidare – erbjuder nu även coaching till föräldrarna

Vi har tidigare skrivit om Brönjaskolan i Boden som började erbjuda coaching till alla elever. Nu tar de coachingen ett steg vidare och erbjuder även föräldrar coachande samtal.

Coachningen vid Brönjaskolan startade redan 2013 och utgångspunkten var initialt att öka måluppfyllelsen för eleverna. Fortsättningen var att all personal deltog i utbildning i KBT-verktyg och enskilda samtal genomfördes med samtliga elever i år 9. Där vidtog även djupintervjuer med 10 elever, varav 5 med dokumenterad funktionsvariation. Resultatet av dessa blev en fördjupad förståelse för elevers behov av att få bekräftelse och att bli sedda av skolans lärare. Senare visade det sig att samtliga elever, både 2013 och 2014 gick ut grundskolans år 9 med fullständiga betyg och det blev ett kvitto på att arbetssättet skapat relationer som gagna elevernas lärande.

Det här gav förstås mesmak och nästa steg blev att fortbilda all personal i coachande som verktyg, riktat mot elever men även kollegialt. Därefter startade coachning riktat mot alla elever, från år 7 till år 9.

Från 2015 och framåt har skolan kontinuerligt satsat på coaching som ett prioriterat utvecklingsområde, som omfattat samtliga elever och pedagogisk personal. De framgångar som rönts under dessa år, har lett till tankar om vidareutveckling, som kan vara av värde både för eleverna och personalen i skolan och temat ”Bygga en coachande kultur” formades. En kultur som ska genomsyra hela verksamheten och då även omfatta vårdnadshavare.

Planeringsfasen Coachning för föräldrar

Denna fas påbörjades augusti 2018 och planeringen gjordes av rektor tillsammans med den grupp som är utbildade alt. under utbildning till coacher.  I starten skulle endast föräldrar/vårdnadshavare i år 7 omfattas och erbjudas fortbildningen i Coachning för föräldrar.

Erbjudandet presenterades vid föräldramöte där förväntan var att ett 10-tal vuxna skulle vara intresserade av att gå vidare in i coaching men med förvåning konstaterades att 36 anmälde intresse. Ansvariga i gruppen för coachning planerade därefter in 3 träffar á 1,5 timme, under september och oktober tämligen tätt i tid, för att hålla tanken vid liv. Av de 36 anmälda kunde 24 personer fullfölja de tre kvällarna.

Genomförandefasen Coachning för föräldrar

Genomförandet påbörjades med korta presentationer och information kring projektets praktiska upplägg. Detta följdes av presentation av syftet med projektet; ökad måluppfyllelse, ökat självförtroende, byggande av relationer och ökad skolnärvaro bland skolans elever.

Fokus i arbetet var att påtala vikten av att lyssna för att stödja och motivera det egna barnet till att utvecklas i lärandet. Deltagarna gjordes medvetna om olika sätt att ställa frågor – öppna respektive slutna – och fick konkreta exempel på kraftfulla frågor. Gruppen delades, varpå övningar genomfördes i att ställa frågor för att bli medvetna om skillnaderna mellan öppet och slutet frågesystem. I övningarna involverades även värdet av aktivt lyssnande, för att kunna formulera relevanta och respektfulla frågor, som ger barnet lust att delge sina tankar.

Följande två träffar hade fokus på kärnkompetenserna där vi vid ett tillfälle hade besök av Sara Widlert, Coach of Sweden. Hennes medverkan visade konkreta exempel på dessa kompetenser i en reell coachingsituation, som genomfördes med en deltagare/förälder. Aktiviteten dokumenterades i form av filminspelning. Den tredje och sista träffen innehöll, dels en inventering av egna erfarenheter som föräldrarna erfarit vid coachning hemma och även vid möten på deras egna arbetsplatser. Därutöver fick deltagarna göra övningar i par, där de fick träna på lyssnande och att ställa öppna och kraftfulla frågor. Deltagarna fick även information om hur coachande samtal går till under skoltid och frågor väcktes om hur och när kan coachning ske hemmavid.

Effektfasen Coachning för föräldrar

Den omedelbara effekten av projektet med föräldracoachning är att föräldrar/vårdnadshavare vill ha en fortsättning på utbildningen. I utvärderingen sägs även att deltagarna anammat vikten av att lyssna på det egna barnet och vara närvarande, samt att få träna förmågan att ställa kraftfulla frågor. Tillsammans har detta bidragit till att de vuxna fått ett nytt förhållningssätt till barnen, där de ser sig själva som stöd för barnens strävan mot nya mål. En sekundär effekt är att deltagarna upptäckt nya sidor hos sig själva. De har utvecklat ett sätt att coacha sig själva, som bidragit till en annan samvaro med släkt och vänner.

92% av deltagarna märker skillnad i hur lyssnandet och samtalet har utvecklats positivt. Samtalen blir längre och fylligare, det egna lyssnandet är mer aktivt, undviker färdiga lösningar på problem och hittar fler tillfällen till samtal i vardagen.

 

ICF coachpodden avsnitt 5. Intervju med coachkollega ger röst åt yrkets djup

I avsnitt 5 berättar Karolina Palmberg, som är ICF Associated Certified Coach (ACC), om sitt arbete som professionell coach. Hennes målgrupp belyser bredden i hur yrkeskåren, certifierade ICF-coacher, skapar värde och genuin nytta i samhället. En fråga skickas vidare till nästa avsnitt och vad tänker du som lyssnat? Välkommen att kontakta oss via sociala medier. Dela gärna, gilla och kommentera! På så vis hjälper du till att sprida vad professionell coaching betyder och kan ge till fler.

Feedback och ideer inför kommande avsnitt är alltid varmt välkommet till oss, Carin och Johanna, på podd@icfsverige.se.

ICF podd avsnitt nummer fyra

Avsnitt 4. Värdet från en driven ordförande

 

Varmt välkommen till avsnitt 4 av ICF Sveriges podd som ger en röst åt professionell coaching och ICF. Idag blir det ännu en premiär! Vår första gäst är nämligen med – ingen mindre än ICF Sveriges ordförande Johan Hederstedt. Han berättar om vem han är, ICF Sveriges ambitioner och stora mål framåt. Och om de värden han ser att ICF Sverige erbjuder sina medlemmar. In English. Varför på engelska? Ja det får ni veta när ni lyssnar på avsnittet… 

 

Vad du kan vara trygg med när du anlitar en coach från ICF


Coaching är numer en etablerad profession som också blir ett slags samtalsmetodikens hantverk. Genom praktisk träning lär sig coachen lyssna, hitta rätt ton i frågor och arbeta med pausering, tystnad och rörelse. Genom personlig utveckling tränar sig coachen att skilja på vad som är coachens eget material och vad som är klientens, samt uppnår en högre personlig mognad hos båda. Coachingen grundas i väl beprövade metoder som får en personlig ton genom varje coachs unika stil. Det bedrivs en kontinuerligt ökande mängd forskning kring coaching och dessa metoder och vi får en allt starkare evidens kring metodiken.

Som coach arbetar man ofta med flera olika modeller och verktyg. En del av dem är forskningsbaserade, andra erfarenhetsbaserade eller utvecklade helt genom egen praktik, ibland i stunden. Varje coach har ett eget ansvar att sätta sig in i vad de metoder och modeller man använder sig av består av samt att vara noggrann i hur man uttrycker sig kring såväl dessa som de egna färdigheterna. I de etiska riktlinjer varje ICF medlem och ICF certifierad coach förbinder sig att följa, lyfts det i flera olika delar. T.ex. i avsnitt 1 om vårt yrkesmässiga uppförande, avsnitt 5 och 6.

”5. Uttala mig i tal eller skrift utifrån vad som är sant och inte missvisande gällande vad jag erbjuder som coach, coaching som yrke eller ICF som organisation. ”

”6. Informera korrekt om mina coachkvalifikationer, sakkunskaper, erfarenheter, utbildning, certifiering och ICF-intyg.”

                                                                           Källa ICF:s etiska riktlinjer

Vi coacher ska inte, oavsett om vi använder verktyg i vår coaching eller inte, uttala mer än vad vi vet är sant. Det innebär att om vi använder verktyg som inte är evidensbaserade så är det viktigt att vi inte låter påskina att det är det för våra klienter och kunder.

Verktyg kan fungera utmärkt utan att de är beforskade, samtidigt som beforskade verktyg kan fungera dåligt beroende på situationen. Coaching är också ett slags hantverk och medan vi utövar lär vi oss vad som fungerar för oss och klienten och vad som inte gör det. Varje samtal är en rörelse i nuet och en del av en helhet. Varje coach väljer och kombinerar med känsla för processen. För att coaching ska fungera måste det finnas tillit, och tillit bygger vi delvis på att vara ärliga och transparanta, och aldrig lova mer än vi kan hålla.

Som kund ska man därmed alltid kunna känna sig trygg med att den information en coach som är medlem i och/eller certifierad av ICF ger kring sina egna färdigheter är sakliga och korrekta. Liksom att evidensgrunden för de metoder som används är det. Brott mot våra etiska riktlinjer kan anmälas till etiska rådet och leda till varningar och möjligen uteslutning ur ICF och/eller indragen certifiering.

Mer och mer forskning görs, mer och mer evidens byggs upp kring vår profession och våra metoder. Vi coacher inom ICF välkomnar, lyssnar och lär. Kunskap byggs upp över tid och vi verkar på olika sätt för att göra det alltmer klart vad coaching är och vad man kan förvänta sig, effekter av olika modeller osv. ICF som branschförbund stöder och belyser aktuell forskning bland annat genom vår globala forskningsportal och vårt svenska forskningsråd. Våra anslutna coacher söker och står för kvalitet och förbinder sig genom våra etiska riktlinjer till detta.

Artikelförfattare:  Lena Gustafsson och Lena Sobel

Avsnitt 2 av ICF coachpodden. Livecoaching med boktips!

Varmt välkommen till avsnitt 2 av ICF Sveriges podd som ger en röst åt professionell coaching och ICF. Idag går vi rakt på sak med livecoaching när Carin coachar Johanna. Vi bjuder också på ett kraftfullt och flexibelt coachverktyg. Ta chansen och häng på om du vill! Hämta papper och penna, det ger mer. Vi tipsar också om en grym bok som är något alldeles extra.

Feedback och ideér inför kommande avsnitt är varmt välkommet till oss, Carin och Johanna, på podd@icfsverige.se.

LYSSNA HÄR!

Hjärnstretch, trolleritrick och framtidsspaning på Stora coachdagen

Vid ICF Sveriges nationella konferens Stora coachdagen samlades idag närmare 150 coacher, ledare, konsulter och andra intresserade av framtidens organisationer och hur vi förhåller oss till en snabbt föränderlig värld.

Ett högkvalitativt startfält av talare gav under dagen olika perspektiv på vår nutid och vart vi kan tänkas vara på väg inramat av dagens moderator Carl Thillenius som knöt samman med trolleritrick och fingerfärdighet.

 

 

 

 

 

 

Henrik Martin, management konsult med överblick över ledningsstilars utveckling var först ut med en presentation av hur vi nu går från hierarkiska Napoleon-organisationer till VOKA-organisationer präglade av att omges av  Volatilitet, Osäkerhet, Komplexitet och Ambivalens där en hierarkisk struktur blir för långsam och besluten måste finnas ute hos dem som är aktiva i verksamhetens vardag.  Henrik belyste hur tre D representerar de tre makrotrender som just nu påverkar oss mest: Demografi, Digitalisering och De nya generationerna. Vi har inte längre en ålderspyramid, vår demografiska profil liknar mer en boll och ställer nya krav på hur vi får samhället att fungera. Digitaliseringen är numera exponentiell vilket utmanar oss människor som tänker i linjära processer och därför inte kan förutse vad som kommer redan i en nära framtid och nu behöver öva oss på att förhålla oss till osäkerhet. De nya generationerna kommer med nya sätt att tänka och Henrik poängterar här just “nya” i pluralis, det handlar inte om ett nytt sätt . Värderingskurvan har inte bara förskjutits utan även plattats ut från den traditionella normalkurvebilden – vi har mer heterogena värderingar i vårt samhälle och bland ungdomar märks det extra tydligt. I en voka-organisation går vi från hierarkier till nätverk, från stuprör till team och från chefsskap till självledarskap. Kontroll, policies och slutna rum ersätts av tillit, värdegrund och transparens.

Tobias Degssell, kreativitetsexpert med många års studier av hur kreativitet uppstår och bibehålls, bland annat av mönster bland Nobelpristagare  som ett sätt att hitta vad smarta och kreativa människor har gemensamt, visar på samarbete, envishet, uthållighet och vikten av att också få det gjort. “vi behöver thinkers and doers”, att tänka nytt är inte så svårt, att få idéer kan vara enkelt men att ha förmågan att göra något av dem särskiljer dem som lyckas med avgörande upptäckter/innovationer.  Tobias beskrev hur vi söker oss till likasinnade men för att bli effektiva behöver vi istället utmana oss i mångfald och samverkan, fortsätta göra som vi gjort men också ta oss tiden att experimentera med det nya och kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. “Framtiden är ett verb – det är något vi gör, såklart kan vi ha en aning om vad vi gör.” Tobias beskriver framtidens sätt att verka som människor som med gemensamma värderingar går samman och gör gemensamma lösningar.

Jonathan Passmore gav via länk en översikt över resultaten i den trans-europeiska coachstudien “state of play in coaching”  där coacher från hela Europa fått svara på frågor kring sin praktik, metoder, etiska dilemman med mera. Jonathan resonerade kring hur svenska coacher svarat jämfört med europeiska kollegor. För den intresserade finns i ICF Sveriges artikelarkiv ett antal artiklar i ämnet.

Dagen avrundades sedan med ett personligt och nära samtal med Johan Hederstedt, ICF Sveriges nuvarande ordförande, som öppet och ödmjukt beskrev sin egen resa från ÖB och maktmänniska till coach med fokus på människorna. Johan som verkat i många utsatta områden och positioner beskrev hur han påverkats av dem och hur han med tiden omformat sitt sätt att se på vad som är effektivt ledarskap. Han berörde också rädslan som då och då drabbar oss alla, “man kan bli rädd, rädslan har jag accepterat men ett rädslodrivet ledarskap fungerar ju inte, ledarskapet måste komma ur värderingar”. Coachning är för Johan inte bara en metod för att lösa en massa problem utan handlar om att hjälpa människor att göra vägval. Att se sig själva och ur det ta autentiska steg framåt.

Efter dagens föreläsningar och det intensiva utbytet i pauserna lämnade publiken dagen med vidgade perspektiv,  nya tankar och datumet för nästa Stora coachdag. 11 november 2019 – save the date, då kör vi igen!