Av Sati Bacchus, ICF MCC

Kriser har alltid fascinerat mig. Förmodligen för att jag upplevde en så stark kris i unga år och överlevde med många lärdomar som jag haft nytta av hela livet.

När jag var 10 år blev min mamma svårt sjuk i cancer och dog strax innan jag fyllde 11. Den efterföljande suicidala depressionen som jag tog mig igenom har präglat mitt liv på många sätt. Ett av dem är att jag fortfarande tycker att det är spännande att möta människor som är i någon av krisens faser och att börja nysta ut vad de behöver i stunden och hur de kan hjälpa sig själva vidare. Kort sagt, det som vi coacher oftast är bra på.

Det som gett djup och ytterligare förståelse till de samtal jag haft med människor i kris är både mina personliga lärdomar och de kunskaper om människors inre som jag fått som leg. sjuksköterska och basutbildad psykoterapeut (steg 1).

När det nu, våren 2020, pågår en kris i hela världen så kan det vara på sin plats att prata om även de kriser som människor oundvikligen kommer att gå igenom. Som coacher kommer vi möta dem både i oss själva och i våra samtal med andra människor. Jag har nyligen gett ett webinar på temat ovan. Den här artikeln ger liknande men inte exakt samma information som webinariet.

Artikeln har två syften:

  • Att du ska lära dig lite mer om vad kriser är och innebär och
  • Att du tydligare ska kunna urskilja när du inte bör coacha och när det är utmärkt att coacha med tanke på kriser.

En definition av kris är:

En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till för att förstå och psykiskt hantera den aktuella situationen.

Det som utlöser en kris är ofta en händelse som är ovanlig, som kommer plötsligt och oväntat och innebär någon form av förlust eller hot om förlust av någonting. Det kan vara att den egna hälsan är hotad som vid sjukdom eller olycksfall, eller samma sak för någon närstående. Ekonomisk kris och bristen på kontroll kan också utlösa en stark krisreaktion, vilket drabbar många företagare i nuläget.

Många olika slags händelser kan utlösa kriser och oftast reagerar vi människor mildare på saker som har naturlig orsak och får starkare reaktioner på saker som har med mänsklig ondska att göra. Det är bland annat därför vi kan se så varierade reaktioner på det virus som cirkulerar i världen. Människors olika reaktioner beror både på hur pass mycket vi blir personligen drabbade och på hur vi tolkar virusets ursprung.

 

Livskriser och traumatiska kriser

Johan Cullberg, som skrivit den klassiska boken ”Kris och utveckling”, beskriver att det grovt förenklat finns två typer av kriser. De första är sådana som alla människor går igenom som barn och ungdom som är en del av att växa upp. När vi på ett tillfredsställande sätt klarat av de flesta så kallade utvecklingskriserna så har vi också blivit mer eller mindre välfungerande vuxna. Han beskriver dessutom att det finns fler livskriser att gå igenom som vuxen. De är:

  • I vuxen ålder – intimitet kontra isolering
  • I medelåldern – generativitet kontra stagnation
  • I ålderdomen – integritet kontra förtvivlan

Dessa kriser räknas som normala, på så viss att i stort sett alla går igenom dem. Medans dessa kriser pågår så kan livets andra svårigheter – sjukdomar, olyckor och andra kriser – bli mycket mer påtagliga och de traumatiska reaktionerna mycket starkare än de annars skulle blivit för den som är drabbad.

Traumatiska kriser däremot brukar definieras som en reaktion på en oväntad och omvälvande yttre händelse som kan leda till att hela ens existens, trygghet och identitet upplevs hotad. En traumatisk kris kan också komma till följd av långvarig, svår belastning.

I denna form av kris finns det fyra faktorer som kan vara utmärkande och utlösande för krisen.

  • Hot – vare sig det är verkligt eller symboliskt kan vi reagera på genom att kämpa eller fly.
  • Förlust – kan vara genom dödsfall men också andra förluster kan leda till kris såsom förlust av en kroppsdel, en förmåga eller en ställning i arbetet eller samhället. Känslan av förlust leder vanligtvis till sorg.
  • Ansvar – att vara ansvarig för att något allvarligt händer, ett dödsfall eller en olycka är också mycket svårt och kan leda till en känsla av skuld, som kan behöva en hel del bearbetning för att den ska minska.
  • Kränkning – när någon blivit utsatt för våld eller övergrepp är en vanlig känsla skam. Även om det gäller ett misslyckande eller att bli anklagad för något kan kränkningen av självbilden leda till både skam och vanmakt.

 

Vanliga reaktioner på kris

Vi påverkas som människor av kriser på många olika sätt. Symtom kan vara, men måste inte inkludera:

Känslomässiga reaktioner
Allt från starka motstridiga känslor till avsaknad av känslor.

Kognitiva reaktioner
Svårigheter att tänka klart, att man drar förhastade slutsatser, fattar ogenomtänkta beslut och har svårigheter med koncentration och minne.

Fysiska reaktioner
Höjt blodtryck, spända muskler, frusenhet, sömnsvårigheter och aptitförändringar, bland annat.

Beteendemässiga reaktioner
Ökad eller minskad aktivitet, överdriven eller irrationell humor, irritabilitet och dåligt tålamod, socialt undandragande och minskad förmåga att arbeta och vara effektiv.

De allra flesta människor (60-85%) återhämtar sig bra från kriser men upp till 15% upplever krisreaktioner som blir fördröjda och några få procent får kroniska besvär. De senare kategorierna ska vi vara vaksamma på som coacher om när det behövs hänvisa till sjukvården.

Se förslag på hänvisning i slutet av artikeln.

 

Krisens fyra faser och hur du kan tänka som coach

Ett vanligt sätt att se på kriser är att dela upp förloppet i olika faser. De följer ibland efter varandra och ibland inte, varje kris är unik och kopplat till den person som går igenom den, men att känna till det som kännetecknar faserna kan i alla fall ge en fingervisning om var någonstans i krisens förlopp som personen du möter befinner sig.

 

Panik- eller chockfasen

Varar allt från några minuter upp till några dagar.

Präglas av förvirring och av att det som hänt känns overkligt.

Fungerar som en överlevnadsstrategi, att inte överväldigas av det som hänt.

Personen kan verka samlad på ytan men kaos pågår inuti.

Den drabbade kan vara irrationell och starkt känslomässig eller tyst och okontaktbar.

 

Coaching: I denna fas så ska den drabbade inte coachas. Här handlar det om att vara medmänniska och hjälpa till att skapa närvaro och trygghet. Tänk på att hjälpa den drabbade med de tre V:na – värme, vätska, vila. Undvik så mycket som möjligt att ställa frågor i den här fasen!

 

Reaktionsfasen

Pågår från när första chocken släppt under några timmar, dagar, veckor eller månader.

Präglas av starka känslor av exempelvis ångest, rädsla, skuld, skam, ilska, sorg som kommer och går i ”vågor”.

Den drabbade ältar, i sig själv eller tillsammans med andra, och försöker förstå ”meningen” i det som hänt.

Räknas tillsammans med chockfasen som den akuta delen av krisen.

 

Coaching: Även om den som är i reaktion är sammanhängande i sitt tal så kan du som coach förstå att den ännu inte är coachbar på hur den svarar på dina frågor. Om klienten är i starka känslor, ältar och inte kommer framåt så är det helt enkelt för tidigt ännu. Det du kan göra i samtal är att fortsätt skapa lugn och trygghet, checka av kring övriga supportsystem för klienten, konkretisera och möjligtvis göra väldigt enkel handlingsplan (för dagen) samt hjälpa klienten att förstå att dennes reaktion är normal och kommer att gå över.

 

Bearbetningsfasen

Infinner sig när de akuta reaktionerna lugnat ner sig, även om det är vanligt att man pendlar mellan reaktion och bearbetning ett tag.

Präglas av att den nya situationen har accepterats samtidigt som känslor från reaktionsfasen kan ”komma på besök”.

Livet återgår i denna fasen till det som var normalt innan krisen, eller en ny normalitet börjar hitta sin plats.

Den drabbade lär sig leva med det som hänt och det går att känna positiva känslor igen även om de i början kommer sporadiskt och ibland tillsammans med skuld över att de känns.

 

Coaching: Nu börjar vi som coacher bli värdefulla (igen) för klienten. Om vi sedan tidigare har en god relation så kan vi här återuppta arbetet med att försiktigt se framåt. Om du får en ny klient i denna fas, som berättar om nyligen genomgången kris, så var vaksam på tecken till ”återfall” i känslomässiga reaktioner och ältande och anpassa coachingen därefter.

 

Nyorienteringsfasen

När den drabbade börjar se framåt igen säger man att denna fas inträtt.

Präglas av att man kan se framtiden med tillförsikt.

Hopp och självkänsla börjar återkomma.

Det som hänt har blivit ett minne som man accepterar.

Har inget egentligt slut.

 

Coaching: Här är coaching av stort värde och kan vara mycket hjälpsamt på vägen att hitta till det nya normala efter krisen.

 

Krisens faser för företag

Om krisen istället inträffar i ett företag så kan coaching vara värdefullt från det att krisen är identifierad och följande sju steg kan vara vägledande för de samtal som du som coach kan ha med den eller de inblandade.

  • Varningssignaler – tidiga tecken på att något håller på att börja hända.
  • Riskutvärdering – viktigt att analysera situationen och prioritera åtgärder, gärna tillsammans med någon annan.
  • Respons – ta hand om det akuta, utföra de åtgärder som identifierats, delegera och fortsätta att prioritera allt eftersom krisen utvecklas.
  • Förvaltning – om krisen blir långvarig kan krisrutiner behöva införas och vem som har ansvar för dem.
  • Upplösning – krisen börjar mattas av och åtgärder kan börja avvecklas.
  • Återhämtning – i fasen efter en kris kan system och personal behöva extra stöd.
  • Inlärning – ta lärdomar av det som hände för att förebygga framtida liknande scenarion.

 

 

Om ångest

I webinariet gick vi också igenom några olika typer av ångest och hur vi kan tänka som coacher kring den svårigheten. Alla människor känner ångest någon gång vilket gör det till en normal om än inte önskad känsla. Om ångesten inte är sjuklig så kan många gånger ett coachande sätt hjälpa till att överkomma rädslor och komma till handling där det tidigare varit svårt eller inte gått.

 

De former av ångest som bör hänvisas till sjukvård är följande:

  • Panikångest – är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och känns mycket starkt i kroppen. Det kan kännas som en hjärtattack och många som får det första gången söker akut för somatiska smärtor.
  • Fobier – en slags ångest som kännetecknas av ihållande och överdriven rädsla för ett objekt eller en person.
  • Social ångest – innebär rädsla för att hamna i situationer med andra människor, där det riskeras att bli bortgjord eller granskad.
  • Tvångssyndrom (OCD) – kan finnas som både tvångstankar och tvångshandlingar. Det är tankar och fantasier som kommer fast man inte vill, som ofta manar den drabbade att göra på ett visst sätt eller upprepa vissa handlingar.
  • PTSD – Post traumatiskt stressyndrom. När någon tidigare varit utsatt för en riktigt skrämmande upplevelse så kan flashbacks, svåra mardrömmar och okontrollerbar ångest bli följden. Det här är ett riktigt svårt tillstånd som ofta kräver specialisthjälp.
  • GAD – Generaliserat ångestsyndrom innebär en ständig ångest och oro för allehanda problem som kan uppstå i livet. Den här ångesten går inte att ”prata” bort.

 

 

Hänvisning till sjukvården

Det är aldrig fel att hänvisa om du känner dig osäker på de symtom klienten uppvisar. Be hen gå till vårdcentralen för en bedömning. Om läkaren inte tycker att det är något bekymmer så vet ni båda det och kan efter det fortsätta arbetet tillsammans.

De klienter som jag bett om en bedömning kring och som återkommit till coachingen har varit tacksamma för omdömet som gjort att de kunnat lämna funderingar och oro bakom sig. De som inte återkommit får jag förmoda att de kommit i bättre händer än mina.

En bra sajt för hänvisning som innehåller mycket information om olika slags psykiska tillstånd är 1177.se. Det går att logga in på respektive län och klicka sig fram till vårdgivare (även privata sådana) om du någon gång behöver hjälpa en klient med det.

Jag har också i egenskap av sjuksköterska ibland använt mig av följande självskattningsinstrument, som klienten själv får fylla i, när jag varit fundersam på om klienten uppvisar depressiva symtom eller inte:

http://www.deprimerad.net/for-allmanheten/testa-dig-sjalv/madrs-sjalvskattning

Om du någon gång vill konsultera mig angående en klient som du känner dig osäker på så känn dig välkommen att höra av dig.

 

Sati Bacchus, ICF Master Certified Coach

 

 

Om Sati Bacchus

Sati Bacchus är ICF MCC, leg. sjuksköterska, basutbildad psykoterapeut och yogalärare. Hon arbetar via Zoom och telefon med företagare och ledare för att skapa välmående och framgång i företagandet och livet.

Sati har många års personlig utveckling bakom sig och har studerat både positiv psykologi såväl som psykodynamisk och kognitiv psykoterapi. Hon har arbetat med stödjande samtal som sjuksköterska och med klienter som coach och egen företagare sedan 1990-talet. Idag driver hon företaget Peak State AB.

Sati är medlem i redaktionsrådet och skriver regelbundet artiklar på ICF Sveriges nyhetssida.