Lycka, en vana som kan övas.

Som en av huvudtalarna vid det Global Leadership forum inom Internationella Coach Förbundet (ICF) som i dagarna genomfört i Warszawa presenterade Amy Blankson några grundläggande fynd inom senare tids psykologiforskning som visar på att lycka är ett tillstånd som kan väljas och övas. De flesta av oss tror kanske att lycka är något som uppstår ur yttre omständigheter men forskning visar att endast 10 % av försökspersoners upplevda lycka kan förutsägas med yttre faktorer. 90 % är helt beroende av personliga strategier och vanor.

Blankson presenterade tre områden som coacher är väl förtrogna med men som nu beforskats till en nivå där vetenskapen kan förklara hur och varför.

1. Lycka är ett val
Som nämnt visar studier att endast en bråkdel av individers upplevda lycka kan förutsägas av de yttre förutsättningarna. Personliga copingstrategier täcker en betydligt större del. Den goda nyheten där blir då att strategier kan förändras. Det finns en genetisk grund där en del föds med större fallenhet för optimism än andra men alla kan genom träning öka sin förmåga markant. Enkla positiva vanor bildar en buffert och ett skydd för hjärnan gentemot negativa intryck. inte så att risker, problem och negativa händelser inte uppfattas, vi behöver se dem också, men genom att ge hjärnan en annan grundinställning kan mängden upplevd lycka ökas. Studier visade tex att på ett sjukhus där personalens instruktioner kring leende och bemötande justerades höjdes också nivån av upplevt välbefinnande och glädje hos både patienter och personal även om arbetsförhållanden och sjukdomar var desamma.
Arbetsglädje har också visats starkt påverkad av huruvida den enskilde ser ett jobb, en karriär eller ett uppdrag med personlig mening. Ju mer känsla av mening och sammanhang den anställde tillskriver sitt jobb, ju högre grad av tillfredsställelse mättes, oavsett lön och typ av arbetsuppgifter.

2. Lycka är en vana
Vår hjärna arbetar hela tiden med att d att scanna av omgivningen och skapa mönster och mening i det som registreras. Den är enligt Blankson oftast fast i ett defaultläge inställt på att fokusera på problem och risker, en uråldrig överlevnadsinstinkt med mindre värde i dagens samhälle men som fortfarande präglar vår perception. Genom enkla vanor kan vi öva hjärnan att byta fokus och istället söka efter sådant som gynnar oss i nutid.
– Dagbok 2 minuter per dag där det mest meningsfulla ögonblicket noteras lär hjärnan söka mening, en av de faktorer forskningen visat ger förhöjd lyckoupplevelse.
– Notera tacksamhet, genom att dagligen skriva ned de tre saker du är mest tacksam för övas din hjärna i att fokusera på det du har. Du kan sedan välja de stunder då du vill se vad du saknar och göra du saknar och göra planer utifrån det istället för att fastna i allt andra har men inte du.
– Vänliga handlingar. Ägna 2 minuter om dagen åt att uppmärksamma och tacka för vänliga handlingar omkring dig. Avsätt ett par minuter varje morgon åt ett mail, ett vykort, ett sms eller ett samtal till någon du vill uppmärksamma för något bra det  något de gjort som du uppskattar. För att komma igång med vanan kan det vara bra att först sätta sig och göra en lista med de 21 första du vill tacka och för vad, sedan betar du bara av listan en person i taget och ställs in på att notera goda handlingar före negativa tankar.
-Meditation, om så bara en kort stund där du under ett par minuter koncentrerar dig på regelbundenheten i din andning eller vindens sus i träden, hjälper din hjärna att för en stund koppla in i den single tasking den är byggd för och hitta tillbaka till lägre stressnivåer och mer korrekta tolkningar av situationer och uppgifter.
– Fysisk aktivitet ger energi, balans i hjärnans flöden av signalsubstanser och kroppen en möjlighet att förbruka en del av de slaggprodukter som annars kan lagras i musklerna vid stress utan rörelse. Ett tips är att redan i början av dagen lägga in 15 minuters fyssik aktivitet. Det ger hjärnan en boost genom den primala känslan av att ha klarat av något när kroppen vilar efter ett pass av rörelse.Hjärnan får en känsla av att redan ha vunnit och tar sig an dagens uppgifter med större självförtroende och vinnarenergi.

3. Lycka sprider sig
Lycka tycks ha en inneboende tendens att sprida sig. Dels genom spegelneuronernas drift att få ett leende ansikte att generera nya leenden hos dem det möter men också genom rent faktiska framgångseffekter. Studier har påvisat att anställda som hjälper sin omgivning också har 40 % större chans att själva få social support av olika slag. Vill man skapa en mer positiv anda i den grupp man tillhör kan man fokusera på att förändra det inneboende sociala kontraktet. Vilka oskrivna regler gäller hos er? VIlka av dem ger negativa effekter? Börja med att motverka dem. Är du ledare har du goda möjligheter att själv sätta tonen och agendan. Är du medarbetare har du kanske mindre handlingsutrymme men kan fortfarande nyttja det du har och du kan alltid liera dig med andra. Ofta finns det betydligt fler optimister än pessimister i en grupp men alltför ofta får den där enstaka negativa rösten diktera kontraktet, en negativ röst kan slå ut fem med i grunden positiva tankar om de inte får stöd och verktyg att stå emot. Enkla knep som att inleda möten med att var och en får lyfta något som nu fungerar bra bidrar till att sätta en annan ton och gör stor skillnad. Dit du leder tanken följer perceptionen efter, välj din riktning och låt den spridas till andra är Amy Blanksons slutsats.

Professionella coacher har god vana vid och många verktyg för att arbeta med hur invanda tankemönster påverkar oss och hur dessa kan förändras. I en tid då vår hjärna är utformad för forntida utmaningar i naturen men nu har att hantera andra sorters dagliga uppgifter kan det vara gott på sin plats att bistå den med lite stöd och träning. Precis som vi tränar våra numera alltför vilande muskler eftersom vår kropp egentligen inte är byggd för det stillasittande liv som nu är möjligt.

Om Lena Gustafsson

Jag har under hela mitt yrkesliv haft utvecklingsarbete som röd tråd. I olika situationer och på olika sätt arbetar jag med människors och organisationers utveckling.