I den personliga coachingen är närvaro en nödvändighet för att skapa tranformation. Helt avgörande t o m. Det menar Martin Järnland i sitt föredrag för ICF Region Syd, 25 oktober 2012. Efter att ha lyssnat på honom lägger jag till mod och tillit. Vi möter denna morgon en ödmjuk man med mycket blåa ögon som gnistrar. Martin har ett förflutet som företagare i byggbranschen, en tillvaro som han lämnat till förmån för transformativ coaching efter utbildning i Los Angeles tillsammans med vår ICF ambassadör i region Syd, Rasmus Carlsson.

Martin beskriver hur vi klär på oss coachrollen när vi sätter oss ner med vår klient, och att vi med den kliver in i en mängd föreställningar om hur en fantastisk coach ska vara och en hel del föreställningar om hur vår klient är. Han menar att varje sådan förställning skapar blockeringar för vår närvaro och vår förmåga att hjälpa vår klient. ”Ju mindre föreställningar jag har om min klient inför mötet desto bättre – och ju färre föreställningar jag har om min själv som ”supercoachen”, desto bättre” – säger Martin.

Konsten att vara fullt närvarande handlar om förmågan att lämna alla föreställningar man har åt sidan och sätta sig själv i det öppensinniga tillstånd av närvaro vi får när vi t ex går vid havet och tänker på ingenting, eller står i en skön dusch och känner vattnet rinna över oss. Martin kallar detta ”duschtillstånd”.

Martin förmedlar en fascinerande berättelse om en av sina första klienter som kom till honom för att fixa sin situation på jobbet – i övrigt hade hon inga problem. Med full närvaro hade han strax fått veta av klienten att hon levde i skräck hemma efter 13 års misshandel och mordhot. I detta tillstånd får Martin ett intuitivt budskap: ”du måste älska honom igen”. Han vågade först inte säga någonting, med rädsla för att klienten skulle tycka att han var galen. Någonstans på djupet undrade han själv om det var just det han var. Rösten inom honom stillades dock inte, utan han tog mod till sig och sa just det som hade kommit upp – ”du måste älska honom igen”.  Just denna fras var genombrottet för denna kvinna som fick kontakt med sitt inre och kraft att reda upp sitt liv. Denna svåra coachsituation har gett Martin styrkan att aldrig vara rädd i en coachingsituation igen. Vi måste med andra ord våga lita på det som kommer till oss genom närvarotillståndet och ha mod att säga det.

Martin säger:  ”Jag betygsätter min egen coaching efter varje session. Lika ofta som det gått kanonbra när jag litat på min intuition – lika ofta har det gått fel när jag försökt vara smart. Ironiskt nog är jag som bäst när jag sovit dåligt eller har en dålig dag, för då fokuserar jag medvetet på min närvaro innan klienten kommer. Jag har upptäckt att det är när jag är utvilad och skarp som jag tenderar att bli ”smart-Martin”, han som tänker i coachprocesser och modeller istället för att lyssna aktivt i närvaro. Numer kan man mäta i hjärnan vad närvaro gör – det kommer t ex rätt saker att säga hela tiden när jag avstår från att vara ”smarta coachen” och besserwisser. Tillgången till den kreativa delen av hjärnan ökar med 50-70% med närvaron.

Genom att studera mig själv (i spegeln) och andra när de tänker många tankar, respektive tänker på ingenting och är närvarande har jag upptäckt att färgen i ögonen blir starkare och mer gnistrande när vi inte tänker en enda tanke – ju fler tankar desto mindre färg i ögonen. Jag upptäckte plötsligt att jag har fantastiskt blå och gnistrande ögon. Jag har också upplevt stora förändringar i mina relationer när jag använder mig av insikten om närvaron och hur mina ögon kan se ut.”

Martin skrattar gott åt sina gamla misstag och menar att våra tankar förstör våra relationer. Våra tankar är i vägen för våra möten med andra människor. Om man är verkligt närvarande kan man inte säga något elakt. Det blir helt enkelt bara rätt. Aktivt lyssnande handlar alltså inte om att spänna öronen och koncentrera sig på att lyssna – utan det handlar om att finna sin ”duschkänsla” och möta människor i det tllståndet.

Annette Wendin, Malmö 121025
Ordförande ICF Sverige