Behövs det ett nytt ledarskap i framtidens organisationer?

Det pågår en debatt bland världens ledarutbildare just nu: är det så stor skillnad på “vanligt” ledarskap och framtidens ledarskap egentligen? Jag tror svaret på den frågan till stor del avgörs av vad man innefattar i “vanligt” ledarskap. Men det jag vet med säkerhet är att kraven på ledarskap bara kommer att öka i den komplexa och oförutsägbara VOKA-värld vi lever i idag.

När organisationer byter form till nätverksorganisationer, där tillfälliga team med stort eget ansvar är den centrala enheten, kommer ledarskapet sättas på prov. Vi kommer behöva fler ledare som:

  • har insikt om sina styrkor och begränsningar
  • är anpassningsbara och lär sig av sina misstag
  • kan hantera snabba förändringar
  • snabbt kan skapa en produktiv samverkan mellan teammedlemmar
  • kan uppmuntra innovation och lärande
  • kontinuerligt forma företagskulturen

De måste dessutom klara av att göra detta med medarbetare som inte alltid tillhör organisationen, t.ex. “giggare” och tillfälliga konsulter.

Jag tror också att vi framöver kommer att se olika typer av ledare. En del kommer att vara pionjärer, de som är bäst på att tänka stort och långsiktigt, som vågar prova helt nya vägar och nya idéer. Andra kommer att vara transformatörer, de som är bäst på att få med sig resten av verksamheten i de nya arbetssätten, utan att för den skull tappa bort det som fortfarande är framgångsrikt. Och troligtvis kommer en annan roll vara förvaltarens, d.v.s. de som ser till att saker som fungerar faktiskt fortsätter att fungera.

Alldeles oavsett om man kallar det för en ny typ av ledarskap eller inte, så är jag övertygad om att ledarskap i VOKA-världen kan bli oerhört utmanande. Och väldigt, väldigt roligt!

Artikelförfattare: Henrik Martin,
talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

Vill du vara med och höra mer? Anmäl dig här!

Därför kommer transparens bli allt viktigare – även för dig

 ​Jag tror att transparens kommer bli ett allt viktigare ledord i våra organisationer. När vi nu lämnar förlegade organisationsformer bakom oss (det vi kallar Napoleonorganisationer) och istället rör oss mot VOKA-organisationer, så kommer transparensen bli helt avgörande.

Och det kan bli ganska utmanande. För många av oss är ju uppvuxna i organisationer där man kände sig tvungen att hålla det mesta hemligt för medarbetarna.

I slutet på 90-talet var jag Nordenchef på en av de större internetkonsulterna. I ledningsgruppen lade vi oproportionerligt mycket tid på hur vi skulle “kommunicera det här till personalen”. Och vi paketerade alltid en dålig nyhet i ett frejdigt, positivt e-mail som gick ut till alla. När alla egentligen redan kände till den dåliga nyheten och undrade varför vi i ledningen inte bara berättade som det var.

Nuförtiden vet medarbetarna ännu mer. Det finns därför ingen anledning att hålla igen. Om du tror att dina kollegor a) kan och b) vill göra ett bra jobb, ge dem då också tilliten i att vara så transparent du bara kan. Så att de kan skaffa sig en egen uppfattning, och fatta bättre beslut. Det vinner alla på i längden.

Artikelförfattare: Henrik Martin,
talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

Vill du vara med och höra mer? Anmäl dig här!

Varför “tillit” är avgörande i framtidens organisationer

 

Jag tror att framtidens VOKA-organisationer kommer att ha “tillit” som sin viktigaste grundsten. Det är när vi ger och får tillit som vi människor fungerar som bäst, så varför skulle det inte vara så även på våra arbetsplatser?

 

Att bygga sin organisation på tillit kan faktiskt vara svårt. Framförallt för oss som har vuxit upp i traditionella organisationer av Napoleontyp, som hade som syfte att skapa kontroll, alltså raka motsatsen till tillit. I Napoleonorganisationen byggde man detaljerade budgetprocesser för att följa upp på skruv och mutter nivå, man hemlighöll information eftersom man inte litade på att medarbetarna kunde hantera den, och man skrev policies för att styra beteenden i detalj.

Om vi nu lämnar Napoleons syn på organisation bakom oss, hur ser framtidens organisationer ut? Jag tror att de:

* Är öppna mot medarbetarna, och gör all information transparent

* Använder företagskulturen för att styra beteenden, snarare än med policies

* Bygger på att alla har en ledarroll (självledarskap) snarare än chefsskap

I de traditionella organisationerna förutsatte man A) att medarbetarna inte kan och B) att de inte vill. I framtidens organisationer måste vi göra precis tvärtom.

Artikelförfattare: Henrik Martin,
talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

Vill du vara med och höra mer? Anmäl dig här!

Tre viktigaste frågorna för att skapa engagerade medarbetare

​Just nu pågår en förflyttning i hur vi organiserar oss. Vi lämnar det gamla tankesättet bakom oss (det vi kallar Napoleon-organisationer), och rör oss istället mot VOKA-organisationer (beskrivet i en tidigare artikel du kan läsa ​här)

En sak som förändras i den förflyttningen är hur vi driver prestation och engagemang. I Napoleon-organisationer hade vi ett komplext system av “performance management” som bygger på årliga utvecklingssamtal, utvärderingar, målkaskader, kvartalsvisa check-ups etc. Detta överges nu i VOKA-organisationerna.

Det vore rimligt att anta att det nya sättet att driva prestation och engagemang är annorlunda, men minst lika komplicerat. Jag tror inte att så är fallet. Det mesta av vårt gamla performance management sätt kan ersättas av en enkel aktivitet: gör en regelbunden “check-in”.

En check-in är ett informellt möte man har med varje individ i sitt team, helst veckovis. Det behöver inte bokas, och kan ta 5 minuter. De enda tre frågorna man behöver ställa är:

1) Vilka är dina viktigaste prioriteringar den närmsta veckan?

2) Vad finner du mest utmanande just nu?

3) Vilken hjälp behöver du av mig?

Om du dessutom börjar dialogen med att fråga hur läget är, och lyckas prata om dessa tre frågor som om det vore en vanlig konversation får du ännu större effekt.

Pröva att göra en “check-in” med alla dina medarbetare i några veckor (kom ihåg, det är INTE en “check-up”) och se vad som händer.

Artikelförfattare: Henrik Martin, talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

Vill du vara med och höra mer? Anmäl dig här!

Så vet du att du jobbar i en Napoleon-organisation

 

 

 

 

 

 

Sätten vi organiserar oss på kommer att förändra sig mer under de närmsta fem åren än vad de har gjort under de senaste femtio. Så nu gäller det att hänga med.

Vi lämnar de gamla organisationsstrukturerna bakom oss i allt snabbare takt: organisationer som bygger på hierarkier, chefer som behandlar sina anställda som de vore opålitliga barn, där man får feedback i ett årligt medarbetarsamtal, och där man försöker reglera beteenden med policies och kontroll. Låt oss kalla dem Napoleon-organisationer.

Istället är vi på väg in i VOKA-värld. VOKA är en amerikansk akronym som beskriver vår nya värld synnerligen väl:

V – Volatilt: allt rör sig snabbare och i otydligare mönster

O – Osäkert: det som har varit kan inte användas för att förutspå framtiden

K – Komplext: allt påverkar varandra i allt mer komplexa kedjor, t.ex. teknik, ekologi, politik och samhälle etc.

A – Ambivalent: allt är litet dimmigt, och det är svårare att se samband mellan orsak och verkan

För att möta den nya VOKA-världen behöver organisationer vara snabbrörliga och nätverksbaserade, bygga på tillit och självledarskap, bygga på gemensamma värderingar och ett gemensamt syfte, och på ett ständigt experimenterande (snarare än planerande) för att nämna några saker: vi kallar dem VOKA organisationer.

Vi brukar säga att nu möter Napoleon VOKA och vi tror att Napoleon kommer att förlora (igen).

Varför uppstår VOKA-världen just nu? Jo, mycket drivs av digitaliseringen som skapar nya förutsättningar och nya verktyg för att organisera oss. Men också av att det kommer in nya generationer på arbetsmarknaden som har andra värderingar och dessutom möjligheter att ställa andra krav.

Det kommer göra arbetslivet mänskligare och vi kommer bli bättre på att ta tillvara människors potential. Men resan dit är inte lätt eftersom vi ännu inte vet exakt vart vi skall.

Dock är vi alla på en resa mot VOKA just nu. En del är ännu kvar i Napoleons strukturer, en del har kommit nästan helt fram till VOKA. Du kan ju fundera på var just din organisation befinner sig?

Artikelförfattare:​ Henrik Martin,
talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

​Vill du vara med och höra mer? ​Anmäl dig här!

Jonathan Passmore på STORA COACHDAGEN

Jonathan Passmore är internationellt erkänd coach och psykolog flitigt anlitad som talare men också aktiv forskare och författare till ett flertal böcker om coaching, sammanlagt har han 30 böcker och ett hundratal artiklar i portföljen. Han är Professor Catedrático för Leadership and Coaching vid University of Evora I Portugal, etablerade och drev Storbritanniens första Masterprogram i coachande psykologi vid University of East London och är nu lärare vid Henley Business School.

Nu aktuell med den stora transnationella studien om nuläget i coaching – State of Play in Coaching – som under förra året genomfördes med hjälp av coacher i 51 länder runtom i Europa. Sverige var ett av de länder som deltog i studien med hjälp av ICF Sverige. Över länk kommer han delta i den STORA COACHDAGEN den 5 november. I sin presentation State of play in coaching and how may AI affect it ger han en nulägesöversikt över coaching runtom I Europa nu och framåt. I studien svarade över 2 890 coacher runtom i Europa på frågor om sin verksamhet, metoder, etik med mera. Med utgångspunkt från detta bjuder Jonathan på en överblick över vår bransch och dess utveckling.

Anmäl dig till STORA COACHDAGEN 2018

Varmt välkommen att följa oss i sociala medier och här på vår hemsida för fler nyheter kring International Coach Federation och Stora Coachdagen

Stora coachdagen 2018

Sedan 2015 har International Coach Federation samlat coacher kring ett utvecklande höstevent. I år höjer vi temperaturen och lanserar STORA COACHDAGEN.

Dagen du inte vill missa om du arbetar som coach, ledare, ledartränare, förändringsagent eller liknande!

Henrik Martin, entreprenör och ledarutvecklare: ”Från Napoleon till VOKA”, om att vår tids ledarskap har helt nya förutsättningar. Den engelska akronymen VUCA, Votality – Uncertainty – Complexity – Ambiguity (på svenska Flyktighet – Osäkerhet –  Komplexitet – Tvetydighet) försöker sätta ord på det många av oss upplever som en verklighet idag. Det vill säga att upplevelsen att vara i en dimma, att allt är flyktigt, svårgripbart, komplext och alltid har minst två sidor. Detta kräver en ny sorts ansats från varje ledare och beslutsfattare

Tobias Degsell är expert på kreativitet och nobelpristagarnas hemlighet till framgång,  i ett hundraårigt hperspektiv. Vad kan vi lära av dem inför en framtid med Artificiell Intelligens (AI)? Tobias talar om hur vi kan träna oss i att gå ”Från ord till handling”.

Jonathan Passmore (via länk), är en internationell coach, prisad forskare och ofta anlitad talare. Nu har han tillsammans med dr Hazel Brown lett den stora transnationella studien ”State of Play in coaching” där han tillsammans med forskningsledare från 50 länder runtom i Europa frågade coacher, mentorer och inköpare om deras syn på coaching, för att kartlägga likheter och skillnader över hela Europa.

Vi tänker att ledare, chefer och HR och andra som är intresserade av personlig utveckling, kommer ha stort utbyte av dagen som sådan.

Välkommen!

Anmäl dig till Stora Coachdagen

Vi förbereder byte av digital nyhetsplattform

ICF Sveriges redaktionsråd finns till för ICFs medlemmar och för de som vill lära sig mer om coachning. Vi gör intervjuer, skriver artiklar och är även länken till medlemmar som vill dela med sig och publicera tankar och erfarenheter inom coachning.

Fokus ligger på forskning och vilken nytta coachning har på individ, organisation och samhälle.

Under hösten 2018 byter vi digital plattform från My News Desk och du kommer istället att kunna följa oss i nyhetssektionen här på www.icfsverige.se och på våra sidor på Facebook och Linked In. Vi återkommer med information och datum för flytt men följ oss gärna redan nu så missar du inget.

Varma hälsningar från oss på redaktionsrådet,

Susanne Dellhammar
Lena Gustafsson
Carin Hansdotter Bladh

Coaching i skolan

Coaching sprider sig alltmer i samhället. Privatpersoner, företagare, små och stora företag, landsting, statliga och kommunala verksamheter ser vinsterna i att arbeta med professionella coacher och med ett coachande förhållningssätt.
Skolcoacherna AB arbetar med coaching i skolan. De är verksamma från norr till söder. Pia Olsson har jobbat åt Skolcoacherna i flera år, här berättar hon mer.

Vad gör Skolcoacherna?
Skolcoacherna är ett företag som sysslar med precis det som namnet säger dvs. coaching i skolan, genom att coachutbilda lärare och skolledare samt coacha individuellt och i grupp. Skolcoacherna grundades 2008 av Anna-Karin Arenius och Helena Isakson, lärare och coacher. Idag är vi drygt 15 pedagoger/coacher som är verksamma i företaget. Samtliga är kvalitetssäkrade ICF certifierade coacher och de flesta är också utbildade lärare, med lärarlegitimation. Vi brinner för skolans utveckling och våra uppdragsgivare är ofta kommuner och skolor. Vår vision är att få en coachande kultur i alla led i skolan. Därför arbetar vi med att utbilda och coacha skolledare och lärare samt övriga pedagoger och elever.

Vad har du arbetat med?
Jag har arbetat med ledarskap i hela mitt vuxna liv. Har många års erfarenhet från både förskola, skola och professionell coaching. Är behörig Grundskollärare 1-7, Ma/NO & Eng, förskollärare och Professional Certifierad Coach (ICF PCC). Dessutom har jag en utbildning i Coach Supervision /Coachande Handledning, med fokus på coaching och handledning av personer som i sin tur coachar och handleder andra professionellt, ex chefer, projektledare, lärare, coacher m.fl.

Sedan 10 år tillbaka arbetar jag på heltid med coaching och ledarskapsutveckling, med kunder från både näringsliv och utbildningssektorn. Uppdragen för Skolcoacherna har utöver individuell coaching också handlat om gruppcoaching av ex ledningsgrupper och arbetslag. Just nu coachar jag i regeringsuppdraget ”Samverkan för bästa skola” där Skolverket genomför insatser och erbjuder stöd för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Samtliga mina Skolcoachuppdrag har haft tydligt fokus det professionella ledarskapet.

När idrottslärare Eskil Tyrberg har utegympa på idrottsplatsen, blir det coaching på parkbänken. Foto: Pia Olsson.

Hur har arbetet gått till, kan du ge något exempel på upplägg?
Den individuella lärarcoachningen har startat med att läraren formulerat konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Även om det övergripande målet i regel är satt av uppdragsgivaren (skolledningen) är det vid varje coachtillfälle den coachades agenda som gäller och det är läraren som själv hittar sina egna lösningar och svar utifrån de frågor jag ställer och de coachverktyg jag använder.

Efter uppstartsmötet har vi träffats vid ytterligare ca 8-10 tillfällen, med 3-4 veckors mellanrum, ca 1 tim per gång och vid några av dessa tillfällen har jag även gjort lektionsobservationer. Som coach deltar jag då inte på något sätt i själva undervisningen, utan sitter så tyst och osynlig som möjligt. Coachingen direkt efter lektionen fokuserar sedan på de styrkor och utvecklingsmöjligheter som läraren lyfter fram och vill arbeta vidare med.

Under veckorna mellan våra träffar har läraren tränat på något av det som framkommit vid coachingen och som läraren valt att fokusera på.

Gruppcoaching genomförs på i stort sett samma sätt.

Vilka reaktioner har du mött?
De flesta har varit positiva och förväntansfulla inför coachingen. Några har varit lite spända på vad som ska hända. Ett litet antal har innan uppstarten inte sett nyttan i att coachas och har inledningsvis kunnat vara både oengagerade och nästan lite avvisande. Redan efter första coachtillfället har de flesta sett möjligheterna och varit lite mer positiva.

Har du coachat skolledare?
Ja det har jag. Skolledarna känner sig ganska ofta ensamma och ibland lite utsatta i sitt uppdrag, med krav och förväntningar från flera håll – arbetsgivare, medarbetare, elever och föräldrar. De ser en stor vinst i att träffa en utomstående, helt neutral person för att lyfta funderingar kring jobbet och utvecklingen av sitt rektorsuppdrag.

Har du coachat elever?
Ja det har jag, men inte i något av mina Skolcoach uppdrag.

Vilka upptäckter och resultat har ni kommit fram till? Kan du säga något generellt?
Tydligare ledarskap, trygghet i och tillit till den egna kompetensen, nytänk kring planering och lektionsgenomförande och kanske viktigast av allt – energi och arbetsglädje!

Bättre samarbete, höjd kvalitet på undervisningen och ökad medvetenhet om språkets betydelse för lärandet i alla ämnen. Det är några av effekterna på de skolor som under tre år deltog i Skolverkets projekt för skolor i utanförskapsområden (april 2015)

Hur tycker du att coaching passar i skolan?
Jag tänker; att arbeta som lärare är som att vara verksam som coach. Ditt uppdrag som lärare är att stötta eleverna i att se och jobba mot sin fulla potential och det är precis det du som coach hjälper dina klienter med. Så, enligt mig, är coaching som ”klippt och skuret” för skolan. I mitt klassrum hade jag en tavla på väggen där det stod: ”Your teacher’s goal is simple – to help you reach yours”