Så vet du att du jobbar i en Napoleon-organisation

 

 

 

 

 

 

Sätten vi organiserar oss på kommer att förändra sig mer under de närmsta fem åren än vad de har gjort under de senaste femtio. Så nu gäller det att hänga med.

Vi lämnar de gamla organisationsstrukturerna bakom oss i allt snabbare takt: organisationer som bygger på hierarkier, chefer som behandlar sina anställda som de vore opålitliga barn, där man får feedback i ett årligt medarbetarsamtal, och där man försöker reglera beteenden med policies och kontroll. Låt oss kalla dem Napoleon-organisationer.

Istället är vi på väg in i VOKA-värld. VOKA är en amerikansk akronym som beskriver vår nya värld synnerligen väl:

V – Volatilt: allt rör sig snabbare och i otydligare mönster

O – Osäkert: det som har varit kan inte användas för att förutspå framtiden

K – Komplext: allt påverkar varandra i allt mer komplexa kedjor, t.ex. teknik, ekologi, politik och samhälle etc.

A – Ambivalent: allt är litet dimmigt, och det är svårare att se samband mellan orsak och verkan

För att möta den nya VOKA-världen behöver organisationer vara snabbrörliga och nätverksbaserade, bygga på tillit och självledarskap, bygga på gemensamma värderingar och ett gemensamt syfte, och på ett ständigt experimenterande (snarare än planerande) för att nämna några saker: vi kallar dem VOKA organisationer.

Vi brukar säga att nu möter Napoleon VOKA och vi tror att Napoleon kommer att förlora (igen).

Varför uppstår VOKA-världen just nu? Jo, mycket drivs av digitaliseringen som skapar nya förutsättningar och nya verktyg för att organisera oss. Men också av att det kommer in nya generationer på arbetsmarknaden som har andra värderingar och dessutom möjligheter att ställa andra krav.

Det kommer göra arbetslivet mänskligare och vi kommer bli bättre på att ta tillvara människors potential. Men resan dit är inte lätt eftersom vi ännu inte vet exakt vart vi skall.

Dock är vi alla på en resa mot VOKA just nu. En del är ännu kvar i Napoleons strukturer, en del har kommit nästan helt fram till VOKA. Du kan ju fundera på var just din organisation befinner sig?

Artikelförfattare:​ Henrik Martin,
talare vid ICF Sveriges Stora coachdagen i Stockholm den 5 november.

​Vill du vara med och höra mer? ​Anmäl dig här!

Jonathan Passmore på STORA COACHDAGEN

Jonathan Passmore är internationellt erkänd coach och psykolog flitigt anlitad som talare men också aktiv forskare och författare till ett flertal böcker om coaching, sammanlagt har han 30 böcker och ett hundratal artiklar i portföljen. Han är Professor Catedrático för Leadership and Coaching vid University of Evora I Portugal, etablerade och drev Storbritanniens första Masterprogram i coachande psykologi vid University of East London och är nu lärare vid Henley Business School.

Nu aktuell med den stora transnationella studien om nuläget i coaching – State of Play in Coaching – som under förra året genomfördes med hjälp av coacher i 51 länder runtom i Europa. Sverige var ett av de länder som deltog i studien med hjälp av ICF Sverige. Över länk kommer han delta i den STORA COACHDAGEN den 5 november. I sin presentation State of play in coaching and how may AI affect it ger han en nulägesöversikt över coaching runtom I Europa nu och framåt. I studien svarade över 2 890 coacher runtom i Europa på frågor om sin verksamhet, metoder, etik med mera. Med utgångspunkt från detta bjuder Jonathan på en överblick över vår bransch och dess utveckling.

Anmäl dig till STORA COACHDAGEN 2018

Varmt välkommen att följa oss i sociala medier och här på vår hemsida för fler nyheter kring International Coach Federation och Stora Coachdagen

Stora coachdagen 2018

Sedan 2015 har International Coach Federation samlat coacher kring ett utvecklande höstevent. I år höjer vi temperaturen och lanserar STORA COACHDAGEN.

Dagen du inte vill missa om du arbetar som coach, ledare, ledartränare, förändringsagent eller liknande!

Henrik Martin, entreprenör och ledarutvecklare: ”Från Napoleon till VOKA”, om att vår tids ledarskap har helt nya förutsättningar. Den engelska akronymen VUCA, Votality – Uncertainty – Complexity – Ambiguity (på svenska Flyktighet – Osäkerhet –  Komplexitet – Tvetydighet) försöker sätta ord på det många av oss upplever som en verklighet idag. Det vill säga att upplevelsen att vara i en dimma, att allt är flyktigt, svårgripbart, komplext och alltid har minst två sidor. Detta kräver en ny sorts ansats från varje ledare och beslutsfattare

Tobias Degsell är expert på kreativitet och nobelpristagarnas hemlighet till framgång,  i ett hundraårigt hperspektiv. Vad kan vi lära av dem inför en framtid med Artificiell Intelligens (AI)? Tobias talar om hur vi kan träna oss i att gå ”Från ord till handling”.

Jonathan Passmore (via länk), är en internationell coach, prisad forskare och ofta anlitad talare. Nu har han tillsammans med dr Hazel Brown lett den stora transnationella studien ”State of Play in coaching” där han tillsammans med forskningsledare från 50 länder runtom i Europa frågade coacher, mentorer och inköpare om deras syn på coaching, för att kartlägga likheter och skillnader över hela Europa.

Vi tänker att ledare, chefer och HR och andra som är intresserade av personlig utveckling, kommer ha stort utbyte av dagen som sådan.

Välkommen!

Anmäl dig till Stora Coachdagen

Vi förbereder byte av digital nyhetsplattform

ICF Sveriges redaktionsråd finns till för ICFs medlemmar och för de som vill lära sig mer om coachning. Vi gör intervjuer, skriver artiklar och är även länken till medlemmar som vill dela med sig och publicera tankar och erfarenheter inom coachning.

Fokus ligger på forskning och vilken nytta coachning har på individ, organisation och samhälle.

Under hösten 2018 byter vi digital plattform från My News Desk och du kommer istället att kunna följa oss i nyhetssektionen här på www.icfsverige.se och på våra sidor på Facebook och Linked In. Vi återkommer med information och datum för flytt men följ oss gärna redan nu så missar du inget.

Varma hälsningar från oss på redaktionsrådet,

Susanne Dellhammar
Lena Gustafsson
Carin Hansdotter Bladh

Coaching i skolan

Coaching sprider sig alltmer i samhället. Privatpersoner, företagare, små och stora företag, landsting, statliga och kommunala verksamheter ser vinsterna i att arbeta med professionella coacher och med ett coachande förhållningssätt.
Skolcoacherna AB arbetar med coaching i skolan. De är verksamma från norr till söder. Pia Olsson har jobbat åt Skolcoacherna i flera år, här berättar hon mer.

Vad gör Skolcoacherna?
Skolcoacherna är ett företag som sysslar med precis det som namnet säger dvs. coaching i skolan, genom att coachutbilda lärare och skolledare samt coacha individuellt och i grupp. Skolcoacherna grundades 2008 av Anna-Karin Arenius och Helena Isakson, lärare och coacher. Idag är vi drygt 15 pedagoger/coacher som är verksamma i företaget. Samtliga är kvalitetssäkrade ICF certifierade coacher och de flesta är också utbildade lärare, med lärarlegitimation. Vi brinner för skolans utveckling och våra uppdragsgivare är ofta kommuner och skolor. Vår vision är att få en coachande kultur i alla led i skolan. Därför arbetar vi med att utbilda och coacha skolledare och lärare samt övriga pedagoger och elever.

Vad har du arbetat med?
Jag har arbetat med ledarskap i hela mitt vuxna liv. Har många års erfarenhet från både förskola, skola och professionell coaching. Är behörig Grundskollärare 1-7, Ma/NO & Eng, förskollärare och Professional Certifierad Coach (ICF PCC). Dessutom har jag en utbildning i Coach Supervision /Coachande Handledning, med fokus på coaching och handledning av personer som i sin tur coachar och handleder andra professionellt, ex chefer, projektledare, lärare, coacher m.fl.

Sedan 10 år tillbaka arbetar jag på heltid med coaching och ledarskapsutveckling, med kunder från både näringsliv och utbildningssektorn. Uppdragen för Skolcoacherna har utöver individuell coaching också handlat om gruppcoaching av ex ledningsgrupper och arbetslag. Just nu coachar jag i regeringsuppdraget ”Samverkan för bästa skola” där Skolverket genomför insatser och erbjuder stöd för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Samtliga mina Skolcoachuppdrag har haft tydligt fokus det professionella ledarskapet.

När idrottslärare Eskil Tyrberg har utegympa på idrottsplatsen, blir det coaching på parkbänken. Foto: Pia Olsson.

Hur har arbetet gått till, kan du ge något exempel på upplägg?
Den individuella lärarcoachningen har startat med att läraren formulerat konkreta, mätbara mål och delmål för sin utveckling. Även om det övergripande målet i regel är satt av uppdragsgivaren (skolledningen) är det vid varje coachtillfälle den coachades agenda som gäller och det är läraren som själv hittar sina egna lösningar och svar utifrån de frågor jag ställer och de coachverktyg jag använder.

Efter uppstartsmötet har vi träffats vid ytterligare ca 8-10 tillfällen, med 3-4 veckors mellanrum, ca 1 tim per gång och vid några av dessa tillfällen har jag även gjort lektionsobservationer. Som coach deltar jag då inte på något sätt i själva undervisningen, utan sitter så tyst och osynlig som möjligt. Coachingen direkt efter lektionen fokuserar sedan på de styrkor och utvecklingsmöjligheter som läraren lyfter fram och vill arbeta vidare med.

Under veckorna mellan våra träffar har läraren tränat på något av det som framkommit vid coachingen och som läraren valt att fokusera på.

Gruppcoaching genomförs på i stort sett samma sätt.

Vilka reaktioner har du mött?
De flesta har varit positiva och förväntansfulla inför coachingen. Några har varit lite spända på vad som ska hända. Ett litet antal har innan uppstarten inte sett nyttan i att coachas och har inledningsvis kunnat vara både oengagerade och nästan lite avvisande. Redan efter första coachtillfället har de flesta sett möjligheterna och varit lite mer positiva.

Har du coachat skolledare?
Ja det har jag. Skolledarna känner sig ganska ofta ensamma och ibland lite utsatta i sitt uppdrag, med krav och förväntningar från flera håll – arbetsgivare, medarbetare, elever och föräldrar. De ser en stor vinst i att träffa en utomstående, helt neutral person för att lyfta funderingar kring jobbet och utvecklingen av sitt rektorsuppdrag.

Har du coachat elever?
Ja det har jag, men inte i något av mina Skolcoach uppdrag.

Vilka upptäckter och resultat har ni kommit fram till? Kan du säga något generellt?
Tydligare ledarskap, trygghet i och tillit till den egna kompetensen, nytänk kring planering och lektionsgenomförande och kanske viktigast av allt – energi och arbetsglädje!

Bättre samarbete, höjd kvalitet på undervisningen och ökad medvetenhet om språkets betydelse för lärandet i alla ämnen. Det är några av effekterna på de skolor som under tre år deltog i Skolverkets projekt för skolor i utanförskapsområden (april 2015)

Hur tycker du att coaching passar i skolan?
Jag tänker; att arbeta som lärare är som att vara verksam som coach. Ditt uppdrag som lärare är att stötta eleverna i att se och jobba mot sin fulla potential och det är precis det du som coach hjälper dina klienter med. Så, enligt mig, är coaching som ”klippt och skuret” för skolan. I mitt klassrum hade jag en tavla på väggen där det stod: ”Your teacher’s goal is simple – to help you reach yours”

Kommunikatörerna som valde att coachutbilda sig

Coachingen har lärt oss att lita till processen

Kenneth Larsson och Gunilla Munke på Madicon Communication har arbetet hela sitt yrkesliv inom kommunikation och marknadsföring. För några år sedan skaffade de sig kompetens och verktyg inom värdegrundsbaserad kommunikation och idag utgår deras kärnverksamhet från tre perspektiv, värdegrund, kommunikation och affärsnytta.

Gunilla berättar att de innan de gick coachutbildning ibland hamnade i samtal som berörde på djupet och som de kände krävde en större respekt. Arbetet med värderingar påverkar kunderna inte bara organisationsmässigt utan leder ofta till personlig reflektion hos de som är involverade. Ungefär samtidigt träffade Kenneth på en coach som använde några coachverktyg för gruppsamtal och egen reflektion vid ett par affärsnätverksträffar som jag deltog i. Det som hände där gjorde stort intryck på mig berättar Kenneth och efter en tids fundering anmälde vi oss till en coachutbildning.

– Det var helt rätt beslut, konstaterar Kenneth. Coachingen har hjälpt oss mycket i mötet med kunden, vi upplever att vi har blivit tryggare i samtalen med våra kunder när frågorna går på djupet. Vi har lärt oss att lita på processen. Idag använder vi det coachande förhållningssättet i våra workshoppar hos kunder såväl som i vårt interna arbete i företaget.

-Det här har gjort att vi fördjupat våra kundrelationer och vi ser att det beror på att vi idag är mer nyfikna, vi ställer bättre frågor. Vi är mer närvarande i mötet med våra kunder vårt fokus är på dem och vi har förbättrat vårt lyssnande. Vi märker att coachingen hjälper oss att hjälpa våra kunder till medvetande om nya perspektiv på sin verksamhet såväl som sin potential inflikar Gunilla

– Ja det har förändrat mitt ledarskap, intygar Kenneth Jag använder mig av coachingen i allt från styrelsemöten för att bemöta komplexa situationer till enskilda medarbetarsamtal.

Vi har också utvecklat några egna interna metoder såsom att vid vår arbetsplatsträffar har vi alltid Veckans JAY! där vi lyfter vad vi gjort bra. Men vi talar också alltid om vad vi lärt oss den gångna veckan, vi förmår att ta tillvara vårt lärande betydligt bättre och det blir actions och utveckling på riktigt. Allt det där ser vi hända när vi litar till processen både hos oss själva och hos andra.

 

Coaching skapar hållbara organisationer

Att vara hållbar i sitt ledarskap är ett mynt med många sidor. Det kan handla om att vara hållbar med sina egna personliga resurser som tid eller förmåga men det kan också handla om hur vi tar tillvara alla resurser i organisationen. Människorna som utgör organisationen är den mest värdefulla resursen, utan människor – ingen organisation.

För några år sedan hade jag förmånen att fördjupa mig i jämställdhet och många av de frågor som det ämnet innehåller och berör. Jag och min kollega identifierade tidigt mönster i den organisation där vi utförde forskningen (Jämställdhet, informella och formella hinder, Bergh & Carlsson, 2013) som visade på att det inte bara var jämställdhet mellan könen som var utmaningen utan överhuvudtaget våra föreställningar om vad som anses normalt och vad som har mest värde eller vem som har mest värde rättare sagt.

Normen det vill säga vad som anses vara normalt ställer ofta till det för oss som människor men inte minst som ledare. Det gör oss mindre hållbara och mer sårbara. Ibland kan normen vara väldigt snäv, på gränsen till elitistisk, få människor ryms och de som ryms inom normen är mer eller mindre medvetet rädda att falla ur normen. Vem som helst kan förstå att en sådan organisation skulle prestera betydligt bättre, vara kreativare och effektivare om fler tilläts vara med, även de som är olika de lika.

Alla är med och skapar normer och här kan inte någon ensam skyllas, även om de som har inflytande har ett större ansvar om normer ska förändras. Normer är något som är djupt förankrat hos oss ofta ända sedan barnsben. Därmed är det något som formar och påverkar våra beteenden utan att vi tänker på det. Den som vill förändra sitt beteende behöver därför anstränga sig för att bli medveten om sitt agerande.

I ett coachande förhållningssätt finns nycklar till det hållbara ledarskapet. Nycklarna är bland annat nyfikenhet, lyssnande, självbehärskning och effektiv kommunikation. Att vara nyfiken och öppen för det som är annorlunda än sig själv, att vara nyfiken gentemot det jag inte vet något om. Att ställa frågor som skapar rymd åt var och en. Att ha ett coachande förhållningssätt är också att vara självbehärskad, att hålla tillbaka det som är mitt för att betjäna det som är någon annans. Det är också att lyssna med ett öppet sinne och verkligen höra med önskan om att se det den andre ser. Ska man bara var följsam, öppen, tillitsfull och inlyssnande? Självklart inte, allt ledarskap innehåller riktning i någon form och riktning kräver tydlighet. Otydlighet skapar misstänksamhet och osäkerhet, att var tydlig om förväntningar, roller, krav, mål och så vidare är av vikt i sammanhanget.

Om vi till nycklarna också lägger en grund av mod och tillit i lika delar, då är vi på god väg att skapa en organisation och ett ledarskap som leder hållbart!

Vill du arbeta med de här frågorna gör du väl i att ta kontakt med någon av alla de professionella coacher som är medlemmar hos ICF. Du hittar dem via vår hemsida icfsverige.se på funktionen ”Sök en coach”

Artikeln författad av:

​Coaching – så mycket mer än positivt tänkande

Det finns en utbredd bild av coachning som en hurtig form av peppning där man utan reflektion pushar människor till att tänka positivt och tro på sig själv. Så enkelt är det inte.

Professionell coachning arbetar med så mycket mer än att bara välja att se positivt på saker och visa upp ett glatt ansikte. I den här artikeln kommer jag med hjälp av GROW-modellen, en väldigt vanlig metod inom coachning, att fördjupa bilden av vad som händer i en coachad process.

GROW kan ses som en förkortning av Goal, Reality, Options, What, dvs mål, verklighet, möjligheter och vad.

I arbetet i professionell coachning knyts vilja, nuläge, möjligheter och reella hinder samman. Allt får finnas där och att blunda för svårigheter är inte lösningen, positivt tänkande finns istället med och jobbar tillsammans med realismen.

Coachningen börjar med G:et i modellen. Målet. Genom att inleda med att rikta in sig mot det man vill uppnå skapas en bild av det önskade läget. Det kan sikta högt, handla om att prestera mer, vara bäst, men betydligt oftare om att hantera sin yrkesroll på ett bra sätt, få ihop livspusslet, hitta hur nöjd med mig själv ser ut. Myten om att coachning alltid handlar om att prestera mera kan ha sin grund i en sammanblandning med idrottslig coachning där målet oftare är att tävla och vinna. De professionella coacher som arbetar i yrkessfären, i näringslivet eller som livscoacher jobbar med klientens mål där, och det handlar sällan om att tävla och vinna, oftare om att hantera sig själv och sin omgivning på ett bra sätt i en komplex värld.
Redan i arbetet med att definiera målet kommer reflektionen in. Det kan vara svårare än man tror att tydliggöra för sig själv vad det egentligen är man strävar efter. Vad är det som är viktigt för mig. Vad vill jag uppnå? I arbetet med att formulera det blir den coachade synlig för sig själv, klarare över vad som är egna val och vad som är utifrån inhämtade förväntningar eller andras mål. Coachen arbetar här med så mycket mer än glada tillrop, det är reflekterande frågor för att hjälpa dig se vad som innerst och egentligen är viktigt, på allvar.

Med en klar bild av vad hen vill uppnå just nu, just här, går den coachade sedan vidare in i nästa fas. Reality i GROW-modellen. Det vill säga ett utforskande av nuläget. Hur ser det egentligen ut? Vilka är mina förutsättningar på gott och ont. Med en klar bild av vart man vill komma från målsättningsarbetet tittar man nu på hur verkligheten just nu ter sig. Inte heller här blundar coachen för svårigheterna eller uppmuntrar klienten att göra det. Man arbetar med att komma så nära den verklighet klienten lever i som möjligt och att våga se sina hinder i vitögat. Vad är det som hindrar mig från att vara där jag i målbilden ville vara? Här tittar vi på inre och yttre hinder, det vi tror är sant och det vi har att förhålla oss till i omgivningen. Det kan vara en smärtsam process, det kan vara en period full av aha-upplevelser och omvärderingar, det är en fas av mycket tänkande och klargörande kring sådant som förutsättningar, förpliktelser, motstridigheter och rädslor.

Varför börjar man då med målet och inte med verkligheten? Helt enkelt för att lättare komma åt vad man egentligen vill. Börjar man med att lyfta verkligheten blir den ofta sitt eget ramverk och vi uppfattar den som det möjligas yttre gräns. Genom att börja med att utforska önskningarna och viljan ges friare utrymme att skapa en klar bild opåverkad av förminskande faktorer. Först därefter lägger du i den coachade processen med den verklighet du förhåller dig till och den blir då istället en bild bredvid bilden och det blir möjligt att förhålla sig till dem båda.

När man vet vad man vill uppnå och vad man har idag blir man också klar över skillnaden mellan dem och börjar varar redo att gå vidare till O i modellen, options, möjligheter. Med den här vetskapen om mig själv, om situationen och förutsättningarna. Vilka är mina möjligheter? Coachen hjälper den coachade att lyfta och belysa alternativa vägar, skifta perspektiv och se lösningar ur många olika vinklar.Fokus kan här ligga helt på möjligheterna eftersom hinder och motstånd lagts fram i ljuset i steget innan. Vi vet vad vi har att arbeta med, vi har inte blundat för svårigheterna utan tvärtom tagit med dem i pusslet men vi låser inte blicken där utan går vidare och ser även möjligheterna att komma förbi dem. I coachningen släpper man här ofta lite på den realistiska sidan och låter kreativiteten ta fart, klienten provar olika synsätt, testar olika lösningsmodeller och släpper begränsande tankar för att hitta det möjliga bortom det hen idag ser. Hur vore det om ”om” inte fanns? Vad finns att pröva bortom det jag redan provat?

Och avslutningsvis samlas det hela ned i W som i what, vad? Vad väljer jag? Efter en kreativ och fritt skapande fas tar klienten med sig det som ter sig som de mest användbara lösningarna. Med en högre medvetenhet om sina förutsättningar, med en väl genomtänkt kartbild och förståelse för hur olika val påverkar fortsättningen gör klienten sina val. Vad vill hen göra med det hen nu vet? Ska något göras? Ibland leder förståelse till acceptans och nöjdhet med redan gjorda val. Offerkänslor kan läggas bort, mindervärden kan läggas åt sidan när en trygghet i egna val ger stabilitet. Nu är vi långt ifrån oreflekterande positivt tänkande. Det handlar om en medveten, aktivt väljande person som vågat möta sina rädslor, titta på sina styrkor och svagheter, inventerat sina möjligheter och nu är redo att välja, gå ut och pröva i sin vardag och komma tillbaka till reflektionen.

Ja, coachning handlar om att se möjligheter. Men inte om att blunda för realismen, ignorera begränsningar och blunda för svårigheter. Det är inte bara happy faces och glada tillrop. Din coach är en medmänniska som med kunskap om processen kan och vill följa dig genom tvivel, hinder och motstridiga känslor när du vill förändra något. Som kan hjälpa dig hålla uppe bilden av dig själv som kunnig, kapabel och stark om du själv känner dig liten, svag och ute på djupt vatten men som också kommer att acceptera och stötta dig när du väljer att stanna kvar på stranden och vara nöjd i det som är. Coachning handlar om att ge dig utrymme och stöd att reflektera, att göra medvetna val och genom det hitta din väg.

Lena Gustafsson

ICF Professional Certified Coach

ICF Certifieringsnytt juni 2018

ICFs globala styrelse beslutade i början av året om en rad förändringar i certifieringsprocessen vilka mer eller mindre påverkar samtliga certifieringsnivåer. Förändringarna träder ikraft under 2018 och 2019.

Vi vill med detta separata nyhetsbrev – Certifieringsnytt – uppmärksamma på de kommande förändringarna. I slutet på brevet finns samtliga ändringar.

Dessutom trädde med anledning av GDPR ytterligare en förändring ikraft 24 maj 2018 gällande hur coachtimmarna ska redovisas vid certifieringen.

Ändring från och med 24 maj 2018
Coachtimmar / coachingerfarenhet (coaching experience)
• Coach som söker certifiering ska i själva ansökan intyga att de krav som ICF ställer på coachingerfarenhet uppfylls. Detta ersätter det tidigare kravet på att bifoga sin coachinglog vid ansökan för att på så sätt skydda klientens personuppgifter.
ICF kommer att göra stickprov för att verifiera uppgifterna, så varje coach ska även fortsättningsvis föra en log över sina coachtimmar. För att följa ICFs Etiska riktlinjer och GDPR behöver coachen få tillåtelse av klienten att spara personuppgifterna.

Ändringar från 2018-07-31
Certifiering på ACC-nivå via ACSTH path

• Coach som söker certifiering på ACC-nivå ska skicka in ett inspelat och transkriberat coachsamtal.
Certifiering på ACC eller Professional Certified Coach (PCC)-nivå via Portfolio path
• Coach som söker certifiering på ACC eller PCC-nivå via Portfolio path, behöver ha fullföljt en komplett coachspecifik utbildning, i enlighet med ICF’s definition av coaching, Etiska riktlinjer och Kärnkompetenser, och som ges som ett helt program fördelat över flera tillfällen så det finns utrymme att utvecklas som coach. Det innebär att det inte längre är möjligt att lägga ihop ett antal olika ej ackrediterade timmar och / eller CCE-poäng för att få ihop sin grundläggande coachutbildning.
Certifiering på Master Certified Coach (MCC)-nivå
• Coach som söker certifiering på MCC-nivå kan endast tillgodoräkna sig coachtimmar som genomförts efter att den första grundläggande utbildningen påbörjades. (Vilket redan tidigare gällt för ACC och PCC).
Mentorcoach
• Coach som är certifierad på ACC-nivå ska ha förnyat sin certifiering minst en gång för att kunna agera som mentorcoach.
———————————————————————————————————————–

Samtliga nyheter i certifieringsprocessen under 2018-2019

Ändringar från och med 2018-02-15:
Omcertifiering Associate Certified Coach (ACC)

• Omcertifiering av ACC, för certifieringar som löper ut 2018-12-31, eller senare:
De 10 Mentorcoachtimmarna kan tillgodoräknas som del av de 40 timmar Continuing Coach Education (CCE-poäng) som behövs.
För omcertifiering på ACC-nivå krävs alltså:
o 10 timmar mentorcoaching (min och max)
o Minst 30 CCE-poäng (timmar), varav minst 11 timmar i kärnkompetens (CC-poäng, Core Competence) och minst 3 timmar i coaching-etik

Ändringar från 2018-07-31
Certifiering på ACC-nivå via ACSTH path

• Coach som söker certifiering på ACC-nivå ska skicka in ett inspelat och transkriberat coachsamtal.
Certifiering på ACC eller Professional Certified Coach (PCC)-nivå via Portfolio path
• Coach som söker certifiering på ACC eller PCC-nivå via Portfolio path, behöver ha fullföljt en komplett coachspecifik utbildning, i enlighet med ICF’s definition av coaching, Etiska riktlinjer och Kärnkompetenser, och som ges som ett helt program fördelat över flera tillfällen så det finns utrymme att utvecklas som coach. Det innebär att det inte längre är möjligt att lägga ihop ett antal olika ej ackrediterade timmar och / eller CCE-poäng för att få ihop sin grundläggande coachutbildning.
Certifiering på Master Certified Coach (MCC)-nivå
• Coach som söker certifiering på MCC-nivå kan endast tillgodoräkna sig coachtimmar som genomförts efter att den första grundläggande utbildningen påbörjades.
Mentorcoach
• Coach som är certifierad på ACC-nivå ska ha förnyat sin certifiering minst en gång för att kunna agera som mentorcoach.

Ändring från 2019-02-28
• Coach som söker certifiering på MCC-nivå, måste först vara certifierad på PCC-nivå.

För ytterligare information, se www.coachfederation.org

After work på temat coaching

Internationella coachveckan är ett tillfälle för coacher att lyfta fram och informera om sin bransch. I Linköping var det Mikael Laweby som spred kunskap om denna utvecklingsbransch och hur ICF arbetar med kvalitetssäkring inom den. Vid en after work på kontorshotellet T9 berättade han om coachveckan etik och certifieringar.