​Varför coachning som metod passar så väl in på svensk arbetsmarknad

I Sverige har vi tagit till oss coachning som metod och Sverige ligger väl till i framkant när det gäller professionell coachning. Globalt sett är vi det sjätte största landet sett till antal certifierade coacher. (ICF:s siffror oktober 2014) Det kan möjligen ha att göra med att det är en metod som generellt passar modern svensk arbetsmarknad bra. Låt oss titta lite på varför:

Om ni tänker er en skala som graderar självständigheten hos medarbetarna på en arbetsplats från de som längst till vänster följer order och direktiv från överordnade och inordnar sig i systemet utan att ta egna initiativ och längst till höger de som arbetar med eget målsättningsarbete, tänker ut egna lösningar, är helt självgående och möjligen rapporterar tillbaka vad som hänt, så kan alla organisationer placeras in någonstans på den här skalan.

En del passar långt till vänster, militären ansågs tex förr ligga där, man lydde bara order hette det. Löpande band fungerar i allmänhet bäst om var och en helt enkelt gör sin del längs bandet.

Andra organisationer fungerar bättre med medarbetare längre till höger, medarbetare som tar tag i saker, löser problem som uppstår och agerar på egna initiativ.

I Sverige har vi byggt en arbetskultur där vi är vana att arbeta i grupprocesser, förväntas tänka själva och nyttja de resurser vi har för att säkra produktionen, lösa vardagsproblemen och arbeta med förbättringsarbete parallellt. Det gäller såväl inom tjänste- som produktionssektorn.

Det gör att våra arbetsledare måste vara duktiga på ledarskap, att hantera sig själva i den egna rollen och att hantera medarbetares vilja och motivation.

Och här kommer coachningen in. I coachning arbetar vi inte med hur det ”skall vara” ur ett utifrån kommande perspektiv, Det gör man åt vänster på den här skalan. Den vi coachar har alltid facit själv. Vi arbetar med att klienten själv ska förstå vad som är och klarlägga hur de vill ha det, och huvudsakligen arbetar vi med att eliminera gapet däremellan. Klienten tänker och agerar självständigt, och hamnar åt höger på skalan. Det kan handla om egna målsättningar, att leva upp till företagets målsättningar och ofta en kombination däremellan.

Coachning som metod lägger alltid tillbaka ämnet hos klienten, ansvaret och förmågan att lösa det finns där och i coachning tränas klienten att ta det ansvaret och utveckla den förmågan.

Coachning förflyttar därmed generellt medarbetare åt höger på skalan. Något som passar just svenska arbetsplatser väldigt bra eftersom det är i den delen både medarbetare och chefer behöver vara i vår typ av professionaliserade verksamheter.

Allra längst till höger är inte alltid den bästa lösningen, samverkansprocesser och en viss underordning kring övergripande mål behövs också. Vi balanserar oss fram och i det balansarbetet är coachning ett användbart verktyg för att samordna individens och organisationens behov och målsättningar.

Svenska arbetsplatser arbetar med en hög nivå av professionalisering och självständighet. Förändringstakten är hög. Vi har också en lång tradition av kvalitetssäkrade verksamheter och högt ställda krav. Därför passar coachning så väl in i vårt sätt att se på utvecklingsarbete och därför ligger också kvalitetssäkrad svensk coachning i framkant och många coacher har valt att ansluta sig till ICF, Internationella coachförbundet, med sin oberoende kvalitetsgranskning av tjänsten som levereras.

Lena Gustafsson
ICF PCC coach

Om Lena Gustafsson

Jag har under hela mitt yrkesliv haft utvecklingsarbete som röd tråd. I olika situationer och på olika sätt arbetar jag med människors och organisationers utveckling.