​Självreflektion grund för coachers lärande och utveckling

I ett yrke som coachning där den egna insatsen är en så stor del av det totala utfallet blir självreflektion en viktig grund för lärande och utveckling.

Reflektion är i coachbranschen brett erkänd som en effektiv metod för lärande och fortsatt utveckling i professionen. I studien Nuläget i svensk coaching som publicerades i dagarna visar det sig att svenska coacher i större utsträckning än sina kollegor är flitiga användare. Av åtta olika metoder för reflektion är det bara co-mentoring och coaching supervision som har färre användare i Sverige än i övriga Europa.

När det gäller självreflektion, kollegiala nätverk. mentorcoaching och att läsa coachlitteratur är procenttalet svenska coacher som ägnar sig åt dessa aktiviteter markant högre än europasnittet. Mest populärt är självreflektionen, 92 % av svenska coacher avsätter tid för att på egen hand reflektera över sin coaching.

Så många som 79 % engagerar sig också på något sätt i kollegialt lärande. Bland formella organisationer som erbjuder detta är ICF Sverige den största med två nationella dagar samt tre månatliga träffar, en i Stockholm, en i Göteborg och en virtuell. Utöver det uppstår olika informella grupper, alumni-nätverk hos utbildare, samverkansgrupper bland underkonsulter i upphandlade uppdrag med mera.

Mentorcoaching är en given del i certifieringsprocessen för coacher inom ICF och som sådan väl etablerad bland coacher i utveckling. Många svenska coacher arbetar dock regelbundet med mentorcoach även under tiden som certifierad. I mentorcoaching coachas coachen av en mer erfaren kollega och ämnet är utveckling av de egna coachkompetenserna och sig själv i rollen som coach.

Just nu utmanar coaching supervision, även kallat coachande handledning, mentorcoaching som metod för lärande genom reflektion tillsammans med en mer erfaren coach. I coaching supervison ges istället handledning på coachingen där den erfarna coachen istället tar en handledarroll. Ofta inkluderas även ett bredare spektrum av frågeställningar kring psykologiska faktorer etc.

I Sverige är mentorcoaching fortfarande vanligare än coaching supervision.även om försprånget är minimalt. 31 % av coacherna i studien uppger sig nyttja en mentorcoach medan 27 % tar coachande handledning. Mentorcoachign har länge varit den dominerande formen för kunskapsbyggande med mer erfaren coach men handledning har sedan det etablerades vuxit snabbt.

Kompetensutveckling av olika slag är högt prioriterat bland svenska coacher. I morgondagens artikel fördjupar vi oss i vad de gör för att hålla sig uppdaterade.

Lena Gustafsson, Jonathan Passmore & Hazel Brown

Om Lena Gustafsson

Jag har under hela mitt yrkesliv haft utvecklingsarbete som röd tråd. I olika situationer och på olika sätt arbetar jag med människors och organisationers utveckling.