​Coach är ett yrke!- tankar till dig som vill anlita professionella coacher

Förändringstakten i vårt samhälle ökar – mycket sker snabbare idag än förr i tiden, vare sig det var för 10, 50 eller 100 år sedan. Vi vet att vi alla behöver förhålla oss till detta faktum på ett eller annat sätt och ja, mycket underlättas om vi är nyfikna på det nya istället för att göra motstånd.

Coaching hör till ett av dessa ”smånya” fenomen. Det största internationella branschförbundet, International Coach Federation (ICF) med sina 24 000 medlemmar1 (varav 374 i Sverige) firar 20 år i år.

Vikki G Brock2har skrivit en avhandling om coachingens historia3 där hon tar upp 366 påverkare: Originators – från tidigt 1900-tal fram till 1980-talet då Transmitters tog vid och som på 1990-talet skalade upp coachingen med hjälp av Later generation. Liksom KBT-are hänvisar Brock till Platon och Sokrates som tidiga källor – men även österländsk filosofi har påverkat. De vetenskapliga fält som har bidragit till coachingens utveckling kommer främst från beteendevetenskaperna psykologi, sociologi, pedagogik samt ekonomi men också via idrotten och neurovetenskapen (nervsystem, hjärnan).

Vem definierar coaching?

Låt oss ändå säga att coach är ett ungt yrke eftersom det först i slutet av 1990-talet började nå ut i större skala och då även i organisationer. Vem ska då definiera detta yrke? Titeln är fri – alla kan kalla sig coach och det är många som också gör det. Den positiva framåtriktade och resultatfokuserade metoden attraherar.

I Sverige har en del större organisationer, myndigheter och kommuner sedan ett par år börjat upphandla coaching. Jag har följt en del av dessa och noterar att bilden/definitionen av coaching ofta är ganska spretig och sällan efterfrågas coachspecfik utbildning, än mindre certifiering. De företag/konsulter som lämnar anbud har (utöver coacher) ofta en bakgrund som managementkonsult eller ibland som psykologer/terapeuter. Det är intressant tycker jag att två etablerade yrkeskategorier så lätt svarar an och säger sig utöva något som andra tycker kräver speciell utbildning och träning – och ser som ett eget yrke. Många vill som sagt rida på den positiva coachvågen! Men vet beställaren vad hen vill ha och vet beställaren vad skillnaderna är mellan dessa yrkeskategorier? De kanske vet vad de får, men inte vad de går miste om.

Coachmodellen baseras på det ontologiska perspektivet, dvs vårt varande. Det innebär att coacher ställer dig frågan – vem är du, vem vill du vara och vem behöver du vara för att klara av allt du vill uppnå?! En coach undrar hur du vill att din framtid ska se ut. Ståendes i denna framtid är det lättare att se stegen som ska leda dit. Detta perspektiv och arbetssätt är fundamentalt skilt från både managementkonsulter4 och terapeuter som båda anlitas som expert för att ställa diagnos, ge råd eller behandling, vägledning och information. Coachen arbetar med transformation – som kan sägas innebära ett skiftat varande och som en följd av det ett annat, nytt agerande (och därmed resultat).

Jag skulle vilja föreslå att branschförbunden är de aktörer som visar vägen i denna definitionsfråga och det är dem man som upphandlare ska vända sig till. Branschförbunden arbetar med att kvalitetssäkra yrket genom att definiera professionell coaching, skapa etiska regler, kompetenskriterier och oberoende certifieringsprocesser – allt för att kunden ska känna sig trygg med att få en säker leverans.

ICF är anslutet som branschorganisation inom Riksförbundet Företagarna.

Hur utvecklas ett nytt yrke?

Alla yrken har sitt skrå och utvecklar mästerskap på sitt område. 10 000 timmar säger en del är vad som krävs. De som var först visar vägen för de som kommer efter. Coachingen utvecklades av pionjärer som prövade sig fram och eklektiskt sökte och använde det de märkte fungerade för att få önskade resultat. Utifrån goda resultat skapades coachspecifika utbildningar och sedan branschorganisationer som kontrollerar yrket. Parallellt byggs kompetens och erfarenhet, casebeskrivningar tas fram, mindre studier, större studier, bransch/marknadsundersökningar och så småningom även forskning, kurser och utbildningar på högskole- och universitetsnivå. Internationellt finns det riktigt mycket!

Finns det någon kvalitetssäkring?

Alla yrken utvecklar så småningom någon form av kvalitetssäkring. Här i Sverige var dåvarande NCF, Nordic Coach Federation (senare en del av ICF) först ut med det för coacher i början av 2000-talet. Vi var många som samtidigt och för första gången bestämde oss för att bli certifierade av en oberoende bransch-organisation. Vi valde att stödja den organisation som står bakom kvalitetssäkringen av vårt yrke. Många av oss har engagerat oss ideellt på många olika vis allt sedan dess.

Att certifiering sker av en tredje, oberoende part är något helt annat än att få ett diplom efter genomgången coachutbildning. Att ha diplom från en coachspecifik utbildning är bara en av flera komponenter i en certifiering. ICF genomför inga egna utbildningar – däremot har ICF ackrediterat ett antal utbildningar – och så att säga på förhand undersökt/godkänt att de uppfyller kraven på att vara en coachspecifik utbildning på en viss nivå. Detta är ”coachskolornas” sätt att kvalitetssäkra sina utbildningar. Ingen kan alltså utbildas av ICF.

ICF har tre certifieringsnivåer5: ACC – Associated Certified Coach, PCC – Professional Certified Coach och MCC – Master Certified Coach. ACC är den lägsta nivån för en kvalitetssäkrad coach och visar att hen har grundläggande erfarenhet och kunskap om coaching. Minimikraven är att man har coachat minst 100 timmar och har coachspecifik utbildning. Därtill svarar man på ett långt skriftligt prov om kärnkompetenser och etik. Hur kommer det sig att fler ”coacher” inte antar det? Och hur kommer det sig att upphandlande organisationer inte sätter ACC (eller PCC om man vill ha någon mer erfaren/senior) som ett krav när de vill upphandla tjänsten? Att passera på PCC och MCC-nivå är inte helt enkelt och långt ifrån alla klarar sig på den första ”uppkörningen”. Här krävs både mentortimmar och många träningstimmar för att faktiskt coacha och bli godkänd på den nivå som man vill ansöka på. Det är en lärprocess som tar minst tre månader oftast mycket längre. Att man som jag sett i en del upphandlingar skriver ”möter kraven på ACC-nivå” är att exkludera och underskatta den process det faktiskt är att certifiera sig.

I kvalitetssäkringen ingår att alla anslutna medlemmar har sagt ja till att följa branschens etiska regler – för kunden innebär det en möjlighet att ”klaga” till den etiska nämnden om man inte tycker att coachen har uppfyllt sina löften.

Här i Sverige bedriver även EMCC, European Mentoring & Coaching Council, viss verksamhet. De certifierar både mentorer och coacher. De har sitt huvudsäte i England och är stora i Europa (ca 5000 medlemmar totalt). Certifieringskraven skiljer sig ifrån ICF.

ICC, International Coaching Community, startade 2001 och har drygt 6000 egna medlemmar. De är alltså inte oberoende på samma vis som ICF och EMCC. Är kopplade till Skandinaviska ledarhögskolan.

Internationellt finns det ytterligare oberoende branschorganisationer.

Inom coachbranschen är det långt ifrån alla coacher som väljer den mer formella vägen – att certifiera sig och engagera sig i branschförbundens utveckling och kvalitetssäkring av yrket. Varför kan man undra? Det främsta skälet är att det går bra ändå – för coaching ger resultat – det är vi alla överens om. Det andra skälet är att kunderna ännu inte efterfrågar certifiering.

Vilket värde skapar egentligen coaching?

Eftersom coaching är en målstyrd process så är det oftast lätt att mäta/säga vilket värde coachingen har givit. Målen har blivit uppfyllda vilket i sig är bra. Allt därutöver t ex i form av ökad medvetenhet och tilltro till den egna förmågan är bonus.

Under årens lopp har det kommit ett stort antal marknadsundersökningar som bl a frågar efter hur hög trovärdigheten för coaching är – 96 % svarar mycket hög eller något hög6. Det finns också många forskningsstudier som visar på goda resultat och ROI på fem gånger insatsen och uppåt. De flesta framgångsrika ledare har inte bara en coach utan flera. Varför? Jo, de tillför olika perspektiv och skapar ytterligare värde för deltagaren.

Hur ska man välja/handla upp coacher?

Gå till dig själv och svara först på frågan om vad du tycker är viktigt när du ska välja en tjänst och samarbetspartner. Vill du ha bästa kvalité, den mest erfarne eller lite enklare, någon ny och sannolikt billigare? Hur viktigt är det med geografisk närhet, flexibilitet, tillgänglighet? Är du intresserad av vem som är källan/pionjären eller är det kanske viktigare eller mer intressant att personen finns nära, i din egen krets? Betyder företagets vision och värdegrund något när du väljer?

Hur vill du att andra ska välja dig? Tycker du att det räcker med att du själv och dina kunder tycker att ”ni” är bra? Eller hör du till dem som på något vis har ISO-certifieriat eller CE-märkt din produkt eller tjänst och vill att andra ska förstå värdet av det?

Om du svarar ja på det senare är det ganska rimligt att du vänder dig till de coacher som har valt att vara med i ett oberoende branschförbund. Som vart tredje år tillåter en ”mästar/mentor coach” att fördjupa det egna lärandet, och av ytterligare en annan, låta sig bedömas av hur långt man har hunnit på vägen till att bli mästare. ICF har valt kriterierna coachspecifik utbildning, antal coachtimmar samt hur väl coacherna coachar enligt ICF’s kärnkompetenser – där ACC, PCC och MCC utgör olika nivåer av skicklighet.

I coachingbranschen pratar vi ofta om matchning – vi erbjuder förutsättningslösa prova-på-möten eftersom vi vet att det är viktigt med en god personkemi, något som för övrigt också stöds av forskning.

God relation är mer avgörande än själva metoden för att uppnå resultat. Vad tror du är avgörande för dig för att få genombrott? Vilka egenskaper och kompetenser tror du är viktiga?

För att kunna lita på någon känns det oftast tryggast när den personen är lik oss själva. Arbetar vi som chefer vill vi t ex att coachen ska ha chefserfarenhet. Eller så kanske vi önskar att coachen har en bakgrund inom samma bransch som oss själva. Om du gärna söker din like – fundera gärna på varför det är viktigt för dig.

Coachens kompetens är oberoende av ämnet och erfarenhet – coachen har specialiserat sig på att ställa kraftfulla frågor och att lyssna efter vad som är sant för dig och var du kan bli mer kongruent.

Vad är det egentligen du söker?

Som coach skiljer vi på coaching och rådgivning. Jag skulle vilja påstå att alla som vänder sig till en coach vill ha råd och verktyg. Betyder det att de nödvändigtvis behöver råd? Nej, skulle jag svara. Verktyg ja, men inte råd. Det är klart att det är bra att fråga runt/att omvärldsbevaka/att fråga den som är proffs. Gott så, men om inte grunden och tilliten att själv kunna bedöma hur man själv vill göra/råda i viktiga frågor finns, så blir lyckan väldigt kortsiktig. Som coacher vill vi generellt stärka den egna förmågan att skapa upp och leva ett kraftfullt liv på det privata planet och/eller att leda en organisation så att önskade resultat uppnås. Genom att fråga och lyssna väldigt noga och vara intresserade av den har vi framför oss väcker vi upp tilltron till att förstå vad som egentligen behövs, den egna förmågan att leda sig själv och på sikt även andra. Vi är tränade på att vara nyfikna och att lyssna på djupet. Viktiga egenskaper i tider av förändring!

Vad behöver du eller din organisation? Egentligen.

Ju bättre kunden kan precisera sina behov desto lättare är det att hitta rätt leverantör. Frågan om behov, eller om vad man vill uppnå/ha som mål som vi coacher frågar efter, är det inte alla som kan svara på.

Då behöver man börja där. Det är vår egen (o)medvetenhet och historia som för de allra mesta stoppar oss att uppnå det vi vill. Hur formulerar vi våra problem och våra viljor? Din och organisationens uppgift är just detta – att bli expert på dig själv.

Det är allas uppgift. Även de konsultföretag som kan vara behjälpliga i att möta dina behov. Vår uppgift är att så tydligt som möjligt precisera våra styrkor och unika kompetenser – helt enkelt var vi kommer mest till nytta. Som vi alla vet så är branschen mycket brokig med både etablerade och mer kända yrkeskategorier och mer nya och ännu inte sanktionerade yrken av svenska Myndigheter.

SSYK, svensk yrkesindelning, gör sitt bästa att yrkesindexera oss – fn tar de upp fyra olika typer av coacher: coach/idrottsledare, coach/jobb, coach/ledarskapsutbildare och coach/psykolog. Managementkonsulter/ organisationskonsulter utgör en egen grupp. När vi registrerar våra företag till Skatteverket behöver vi följa SNI – svensk näringsindelning – där skiljer man på Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (t ex konsultverksamhet rörande företags organisation) samt Utbildning (t ex Personalutbildning). Många nosar på mycket och nya titlar & tjänster skapas ständigt.

Vi behöver alla titta på vårt ansvar – både som uppköpare/beställare och som leverantör.

Vilken yrkeskår kan svara an mot dina/era behov?

Många vägar bär till Rom finns det ett känt uttryck som säger. Kopplat till vårt exempel innebär det sannolikt att dina behov kan tillfredställas av olika typer av utövare. Tänk t ex på en konflikt i en arbetsgrupp – terapeuter, coacher, managementkonsulter, handledare, mentorer, ledarskapsexperter, organisationskonsulter, kommunikationsexperter, kollegor, facket eller HR – alla skulle de kunna ha sin åsikt om hur detta skulle kunna hanteras – med olika fokus och form (utbildning, process, intervjuundersökning, workshop, dialog etc) så klart. Vem du slutligen väljer (om du inte hör till kategorin som vill klara allt själv förstås) beror på din föreställning om vad som kan hjälpa. Ju mer du vet om de olika kompetenserna desto större spektrum har du att välja på. Och nu för tiden finns tjänster som är mer effektiva än de som fanns för 50 år sedan (har ni sett bilden på den som drar skottkärran med ett knaggligt stenhjul och inte vill lyssna på den som vill visa det senaste hjulet?)!

Avslutningsvis

1. Coach är ett yrke! Var lite nyfiken och prova! Vänd dig till branschorganisationerna och certifierade coacher om du är intresserad av det rent coachspecifika och vill pröva denna tjänst som år efter år ökar i popularitet och allt sedan start har visat ge mycket goda resultat.

2. Låt branschorganisationer sköta definitionen av respektive yrke och lär dig skillnaderna.

ICF, EMCC: Coacher

http://icfsverige.se/index.asp?page=11

http://www.emccouncil.org/eu/en/accreditation

Sveriges managementkonsulter

http://www.samc.se/certifiering/certified-management-consultant-23656510

Socialstyrelsen, leg psykolog och leg psykoterapeut m fl

http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg

3. Se fördelarna med att det finns ett stort yrkesutbud – inkludera mångfalden och lär känna utövare inom olika branscher – lär dig förstå hur och när de matchar dig/er bäst. Förstå också att majoriteten av oss är egna företagare som vid behov samarbetar i nätverk – med vem beroende på bästa matchning mot kund.

I service – till er tjänst!

Stockholm 21 april 2015

Anna Eriksson, ICF Professional Certified Coach och auktoriserad Teamcoachfacilitator. Fil kand beteendevetare.VD för Avalona – Executive & Teamcoaching AB

noter:

1 Mars 2015

2 Vikki har själv coachat sedan 1995, ICF MCC coach sedan 1998

3 Sourcebook of Coaching History, 2012 (493 s)

4§ 2 Managementkonsult enligt Sveriges Managementkonsulters stadgar:

En managementkonsult respektive ett managementkonsultföretag är en konsult eller ett managementkonsultföretag som utifrån en självständig och oberoende position tillhandahåller råd eller och/eller praktisk assistans inom organisationsövergripande ledningsärenden (definition av verksamhetsområden se § 3).

5 Se fullständiga kriterier för ICF-certifiering: http://www.coachfederation.org/credential/?navItemNumber=502

6 The Tenth Annual Executive Coaching Survey, 2015 Sherpa

Om Lena Gustafsson

Jag har under hela mitt yrkesliv haft utvecklingsarbete som röd tråd. I olika situationer och på olika sätt arbetar jag med människors och organisationers utveckling.